ooh a TR t) gällande musei-stadga af; den 31 f) Dess första å stadgar: få Holstsamlingarna i nationalmuseum ut h göras af: 1) ÅA, Samlingar, hörande under bildhuggare: h konst: e a) skulpturverk i marmor och brons; b) modeller och eskisser; c) gipsafbildningar. B. Samlingar, hörande under målarekonst: a) målningar i olja, vattenfärg och kri0 t k N b) handåteckningar; c) gravyrer. C. Samlingar af konstföremål, som ansluta -Isig till båda de förenämnda konstformerna! a) keramiska arbeten (vaser, porsliner, 1 I glas, m, m.) 1 OD) torentiska arbeten (i trä, aten, elfen1 ben 0. s. v.) c) mosaiker, emaljer, lackeripgar m. m. Hvem läser icke här tender afdelninge IC, ett program, hvaränder bör hänföras koJatng Öarls eamling af konstsaker, sådan Jjenhvar kan lära känna den förtecknad år 11871 af J. Falke? Man har sagt, att ett särskildt industri: joller konstindustrimögeltm bör inrättas; och tsåsom mönster derför åberopas ofta SoutbKensigton museum. Men att detta sistnämnda är ett industrimussum, det är endast en halt sanning. . i Såsom bekant är, eger London tre stora Joffentliga Battlingar för skön konst: British Imesevön, företrädesvis för antik skulptur; Nationalgalleriet (en oegentlig benämning!) hufvadsakligen för taflor af främmande sko. lor; och South Kensington musovim, söm innehåller alstren af öngelsk skön konst: oljefärgstaflor, aqtareller, miniatyrer, gravyrer, bandteckningar, skuipturverk m. m. och derjemte betydande samlingar af konstindustriföremål af olika slag samt en vetsnekaplig afdelning med ambulateriska :kölor och materiel. I Berlins Stora museer ansluter sig till konstsamlingarna äfvenledes den 8. k. Konstkammaren, som innehåller konstindustriföremål: modeller, möbler, glasmålningar, majolika, glas, arbeten i elfenben, 0. 3. v. Att det astorrikiska industrimuseet i Wien, åk det grundlades, icke sattes i samband med konstsamlingarna, hade väl äfven en oresk deruti, att dessa senare sknade till räckliga lokaler, Taflesamlingen i Wien har länge varit hopträngd i det s. k. öfre Belvedereslottet och skulptursamlingen i det nedre, der den varit mera magasinerad än ordnad. j Skulle hos oss konupg Carl XV:3 efterlemnade konstssker vara främmands för npationalmasel institution? Vi tro det icke. Da skulle tvärtom på ett osökt sätt der ansluta sig jemväl till statens historiska museum, som ju äfven innehåller en mängdj föremål, belysande arbet-ts och den allmänna kulturens utveckliog, och detty icke blottj sÄsom historiska minnesmärken, utan äfven ur synpunkten af värdefulla konstindustri-: föremål. . Men om hela denna vigtiga anoråningsfråga betraktas såsom outredd, månno detl! icke i alla händelser är nog tidigt och obeänkt att tala derom att, för bildande af ett! fristående industrimuseum i en förhyrd 1lo-1 kal, till och med utbryta konstsaker ur re-! dan befintliga samlingar. som sent omsider ! och med möda lyckats komma under egnal tak? Vi fråga blott. Det vilja vi ock tilllägga, att bvad som nu kommer att göras, ! lämpligen bör ställas i sammanhang med det: arbete, som redan är undangjordt eller pål) goda grunder påbörjsdt. ( Vi hafva ofvan antydt konnng Carl XV:s l! plan med lifrustkammaren, hvarvid han väll! tf l f 1 j f E Å 1 f 1 äfven tänkt på sin egen vapensamling, Härtill kommer vidare, att emottagandet af konungeus taflegalleri bör ställas i sammanhang dels med öfverlemnande af en delstatens taflor till provinsmuseerna (såsom t. ex. de i Upsala, Lund och Göteborg), dels med ett ändamålsenligt ordnande af statens konstsamlingar på de kongl, lustslotter. För denna detalj erfordras väl ock åtminstone några medel. Vi komma derföre nu att fästa en särskild uppmärksamhet på den till indragning föreslagna besparingen å nationalmusei inredningsanslag. g Iogenting hade varit lättare än att använda denna besparing till utförande af vissa s afsedda dekorativa arbeten och dylikt, som jf man senare ansett kunna umbäras, och detta t under den förhoppning tillika, att de beapa-le rade medlen med bättre skäl skulle få kom-1 ma samlingarna sjelfva till godo. Svårligen! f 1 1 1 ; l j kunde den ifrågaställda indragningen komma olägligare än i närvarande tidpunkt, då konunhgens testamente snart torde gå i verkställighet. Det gör oss ondt, att vi här måste vidröra ännu en annan fråga. Sedan J. Falke, efter uppdrag, år 1871 förtecknade konungens konstsaker, har konungen förvärfvat många värdefulla föremål, hvilka, såsom icke. upptagna i nämnda förteckning eller införda s i en påbörjad handskrift, icke komma atts tillfalla staten, på grund af testamentets or-t dalydelse, utan torde försäljas på auktion,! skiljas från samlingarne och gå till främ-li mande. Likväl tro vi, att med ett beloppse af 12 å 15.000 rdr skulle det vigtigastelf kunna bevaras och läggas till detgifna. Vilf skulle beklaga, om några vissa föremål afjl nationel betydelse ginge bort under klub-1 ban. E Utan vidare motiver i denna punkt, hem-1 ställa vi vördsammast, buruvida icke riks-r dagen kunde finna lämpligt att, vid behand-? livg af statsrevisorernas hemställan om in-le dragning af förenämnda besparing, ställali samma besparing till K. M:ts disposition,lq att i mån af beho? användas dels till inköpf af åtskilliga konstsakerikonung Carl XV:s1 bo, hvilka möjligen komma att försäljas, dels 1 ock för emottagande af konungens till sta-l1 ken testamenterade samlingar. Och för denl! kättdelse det icke vore meningen att bindaldc de händer, som genom ett sådant beslutf komme i verksamhet, synes den lilla an-le märkningen icke obefogad, att emottagandet1 af samlingarne kanske icke kan hinna försiggå före utgången af innevarande år, denc tidpunkt som statsutskottet synes vilja be-q stämma för besparingens indragning. 1 Låtom oss taga vara på konung Carl XV:s4