telserikaste främlingen, engelsmannen hr Hart. Fornforskning. Forntidens Troja. Vi ha förut ikorthe omnämnt de undersökningar, som af är Schlie mann företagits på Ithaka och i Troja, och återkomma nu till detta intressanta ämne Doktor Schliemann offentliggjorde år 1869 e berättelse om sina undersökningar på Ithaka oc i Troja. Efter att på Ithaka ha återfunnit Odys sevss palats, företog han sig att forska efter de gamla Tlion och Priami borg. Hela trakten, de enna stad låg, är nu en sumpig slätt, på hvil ken man ett stycke från Hellesponten och Zgei ska hatvet finner ruinerna efter en storstad. son möjligen är Iliam novum eller det nya Troja Hela forntiden tyckes ha antagit, att denna stac blifvit bygd på det gamla Trojas ruiner, hvil ket dock till en del strider mot Homeri berät telse. Nyare resande deremot ha trott sig finns platon för det gamla Troja längre i söder på er öjd, som nu intages af staden Bounar Baschi hvilket antagande dock genom dr Schliemanns gräfningar har befunnits vara oriktigt. Deremo visar det sig af de undersökningar, som han företagit på det ställe, der det-nya Troja har le gat, att Ilions eller det gamla Trojas ruiner fin nas under den yngre stadens, Nework Heralc har offentliggjort resultaterna af Schliemanns nyare gräfningar, och vi låna ur nämnda tidning några Tppgifter om dem. I Oktober-1871 togo gräfningarne sin början men måste snart afbrytas till följd af fortfarande regn och dålig väderlek; de begynte på nytt : April 1872. På en meters djup (1 meter 3. fot) fann han lemningar kf grekisk konst, er afbildning af Apollo i qvinnokläder från Ly simachi tid tillika med en inskrift. som för sknfver sig från kejsar Antoninus Pius. Se nare träffade man på en mur, uppförd af stora stenblock, hvilken var 3 meter hög och 5 meter bred. Hurnvida denna är en lemning af Priami borg eller af den fästningsmur, som Homerus tillskrifver Apollo. och Neptun, kan icke bestämdt afgöras. Stora stenmassor, som ligga vid murens fot, antyda, att den for. dom har varit mycket högre än nu. Under och nedanför denna mur har man nästan på den ur. sprungliga mårken hittat en mängd vackra, svarta lerkärl, som likna de etruriska. Dessutom har man funnit ett tolf meter tjockt och 6 meter högt murverk, som liknar ofvannämnde mur, men hbestår.af mindre stenar; dr Schliemann anser det för ett af tornen på ringmuren, kanske det. hvari Andromache uppsteg för att speja efter Hektor stridsplatsen. Man har också från det ställe, er grusoch stenlagret uppnår en höjd af 37—38 meter; fullkomlig utsigt öfver slätten. Detta är hvad dr Schliemann har upptäckt af staden. Bland äntiqviteter. som han hår påträffat, kunna först nämnas runda stycken af bränd lera, 2—4 centimeter. (1 centimeter — !, decimaltum) breda och tjocka, samt flera af dem försedda med ett hål i midien. Dessa lertrissor, som i tusental anträffas ungefär 2 meter ofvanför sjelfva den ursprungliga marken, föreställa solen med sina strålar; stundom äro stjernor insatta mellan strålarne, eller sitter solen Midt i ett kors. På den ursprungliga marken har man hittat kopparspikar af 17 centimeters längd, men inga vapen eller verktyg af metall. Man har äfven hittat en mängd små flintsaker och sädeskrossare af lava, i form af ett på midten inskuret ägg. Nästan alla de fonna lerkärlen äro sönderslagna, möjligen af de nedfallna stora stenarne. la brända lerkärl, som man hittar, äro mycket vackra, isynnerhet de svarta urnorna med sin assyriska ornamentering och äfvenså de större vaserna, hvilka likna oskiska och äro försedda med öron samt stundom med tre fötter. Dr Schliemann fäster isynnerhet fornforskarnes uppmärksamhet på den stora öfver ensstämmelse, som råder mellan dessa trojanska lerkärl och de svarta etruriska krukmakarearoetena. Dock är ornamenteringen fullkomligt olik de etruriska; på de trojanska kärlen ha figurerna alltid blifvit inristade före bränningen och fylda med ett hvitt ämne. Många vaser äro prydda både på ytteroch insidan. På den ursprungliga marken har man funnit en rund lampa af 4V, centimeters genomskärning, hvilken hade fem fötter och kunde ställas på ett bord eller hängas upp. Man har äfven funnit vigter af granit, yxor af dorit, amå svarta, i midten genomborrade skifvor af bränd lera, stora, på samma sätt genomborrade skifvor af granit, alabasterstycken, björntänder, små snäckskal och hajben. Slutligen har dr Schliemann funnit ett kors med en krok i hvardera ändan, hvilket antyder ått trojanerne voro aryas. en nation, som efterföljde de foråne trojanerne, bebodde trakten under hela århundradet och var, att döma efter de funna symbolerna, likaledes af ariskt ursprung. r Schliemanns slutsats af de anställda forskningarne är,att Ilion befann sig i grekernes händer, när höjdens yta var två meter lägre än nu, och att denna nya kolonisering skedde långt före Xerxes besök i staden år 480 före Kristus. I ett bref till Augsb.: Allgem. Zeit. redogör dr Schliemarn i korthet för nya gräfningar, som han har börjat för ungefär 5 månader sedan, och hvilka ha bragt i dagen vaser, gudabilder m.m. Bilderna föreställa nästan alltid ew qvinnokropp med uggleansigte, hvilket ej kan vara annat än gudinnan Minerva, Trojas beskyddarinna. Den grekiska konsten gaf henne sedermera ett menniskoansigte och gjorde en sinnebild af hennes ugglehufvad. 1 Troja finner man enligt dr Schliemanns app: gift djupast ned spåren af en framåtskridande civilisation. De bästa och vackraste vaserna påträffas på 14—16 meters djup i den ursprungliga marken. De nu förestående gräfningarne skola fortgå i 5 månaders tid med sin arbetsstyrka på 150 man. Dr Schliemann skalllägga i dagea så inycket som möjligt af Minervas ursprungliga tempel, hvars plats han nu tror sig ha funnit, samt af den stora ringmuren. Längre fram skall ett arbete utgifvas om de gjorda upptäckterna hvilket kammer att innehålla fotograiler pf de antiqviteter, gom kunna Vara al Yätresse vetenskapen. sä ör