om ej alltid, har att motse afslag och hvad vär jär dermed sjelf för sig omöjliggör alla up till någon eller vidare befordran, då han ju bli dl vit brännmärkt för sin uppstudsighet. 1 Då man numera synes alltmer anse dessa olil I prof såsom en oafvislig nödvändighet; torde det nyss sagda vara tydligt för det första a sjelfva utnämnandet till ordinarie plats vid st tens läroverk borde öfverlemnas åt en enda my! dighet eller, om dessa såsom nu skola vara fle likstälda, den ena åtminstone icke må behöfv rifva upp det domslut, hvartill den andra kommi tminstone den med alla mogenhetsbetyg utr stadest större kompetens i förhållande till si medsökande bör Rå redan i ansökningshandli garna gifna grunder kunna afgöras utan al omkostnader och ytterligare besvär, hvartill det profpredikandegifver anledning. Vidare bi I vara klart, att den nyss påpekade förmånen beräknad tur till uppflyttningen i andra lön graden, om dessa grader nödvändigt skola bib hållas, måtte utsträckas äfven till profåret, san slutligen att ett honorarium eller arvode, mo svarande en ograduerad extra lärares, eller, e ter 750 rdr pr år, måtte vid hvardera läseterm nens sint tillerkännas den profkandidat. som sitt terminliga betyg öfver -ådagalagd fit, fa lerhet för lärarekallet och insigterminst e hållit betyget Godkänd-. . Så vida man å andra sidan vill kräfva en vi sträcktare vetenskaplig grundläggning och wi derbyggnad för lärarekallet, än den elementa läroverken kunna bibringa sina alumner, oc sålunda ej vidare hänvisa ynglingen till. de nu alltför ofta och till de graduerades förfån medgifna genvägen, att omedelbart från sko bänken uppträda i katedern och mot, om äfve ringa, ersättning, dock utan skuldsättning blifv för ansökning till ordinarie plats kompetent för klarad inom samma tid, om ej kortare än. de på hvilken den stora stråkvägen hinner tillryg galäggas, torde vara nödigt samt med rättvis och billighet öfverensstämmande, att åtskillig förändrade åtgärder blifva vidtagna. Man skulle visserligen kunna npphöja dett nuvarande undantagsförhållande till allmän la och regel, lemnande full kompetens till adjunkts befattning, utan ansökning derom i hvarje sär skildt fall, åt hvar och en, som vid fullständig afslutad elementarkurs i mogenhetspröfninge! minst erhållit totalbetyget scum laude appro batur och derefter under minst fem år med ni och skicklighet på eget ansvar skött vikaria eller extra lärarebefattning vid statens fullstän diga eller femklassiga elementarläroverk. Här med skulle åtminstone vinnas, dels undanröd jande af den såsom en förnärmelse, mot de m enligt lag kompetente. betraktade undantagsför mån, hvartill denna dispens med mer eller min dre sken af giltighet måste anses bidraga elle: syfta: dels ock, att mer än en tillräckligt under byggd, men utan nämndvärd skuldsättning, kun de på denna väg erhållas för lärarekallet. Vill man åter fasthålla universitetsstudierna såsom en ej blott önskvärd utan oeftergiflig for. dran, äro motsatta, jemte andra kraftiga, mått och steg nödiga Att ingå i ompröfning of-de fördelar och olägenheter, hvilka äro förenade med de olika förslag, som i detta hänseende skulle kunna framställas, är ej närmaste ända. målet med dessa rader. och skulle kräfva en särdeles allvarlig och genomgående behandling, för att kunna från någon sida anses uttömmande. Blott det må i förbigående framhållas, att de särskilda inskränkningar uti den allmänna stadgan för den så kallade nya filosofie kandidatexamen. hvilka k. cirkuläret af den 16 April 1870 gifver vid banden, i icke ringa mån störande inverkat. på. universitetsstudiernas i allmänhet rätta bedrifvande, då särskilda fordringar ippste as för dessas fortsättande och särskilda för sådana, som medföra lärarekompetens. Denna, om man så vill. -anden.-.examen, borde såsom en sllmän filosofisk genom: sina redan nu obligatoriska ämnen. utan vidareinskränkningar eller tillägg vsra tillfylestgöranae för de behof, hvars fyllarde läroverkets fem lägre klasser påräkna. Detta minutiösa reglomenterande, hvari: genom inträde på hvarje annan bana: hardt när tillintetgöres, måste inverka, dels afskräckande (och så godt vore kanske det?t)-dels-förlamade på hvarje yttring åf vetenskåpligt äntresse, i stället för den fortsatta lexläsningen, öfver hvars förderfliga följder Upsala universitets nuvarande rektor för få dagar sedan så godt som officielt uttalade sin rättmätiga förkastelsedom. En fråga kan ock vara om ej denna -lexläsande allmogeför länge gått i ledband, eller med andra ord om ej fordringarna för rätt till inträde vid universiteten kunde och borde afprutas med en årskurs äfven på den klassiska linien i iikhet med vad nu blifvit föreslaget med afseende på den reala.