ningar och vattenledningar, att stenlägga! gatorna, kort sagdt att lyckliggöra Persien med den moderna civilisationens välgerningar. Baron Reuter har deremot förbundit sig att anskaffa ett kapital af 50 mill. pund sterling, som skola användas till höjande af Persiens materiella välstånd. Som kaution har han redan inbetalt 50,000 p. st.afegna medel och dessutom anskaffat ett tillräckligt kapital för anläggande af en stor jernväg och för att sända en mängd ungaingenijörer till Persien, hvilka skola undersöka landets geologiska beskaffenhet och materiella hjelpkällor. Man antager, att Persien för närvarande blott har 4—5 mill. invånare på 25.600 qv.. mil; fordom uppskattades be folkningen till 10 millioner. Oaktadt de stora öknarna och bergssträckorna är landet på vissa trakter mycket fruktbart och rikt på värdefulla produkter. Det gör schachen heder, att han på samma sätt som mikadon i Japan öppnar sitt land för den europeiska kulturen; märkvärdig är blott den omständigheten, att civilisationens införande i Xerxes rike blir ett aktieföretag. Hvem som vill betala 5 p. st. kan bli aktieegare ech deltagare i den persiska suveräneteten; ty det är temligen klart, att baron Reuter, såvida speknulationen lyckas, skall bli en mäktigare person i det persiska ri ket än schachen i all sin herrlighet. Den centralasiatiska frågan har gifvit anledning till nya interpellationer i det engelska underhuset. Man ville nemli gen veta, att en hemlig traktat blifvit afsluten mellan Ryssland och Persien, oaktadt de båda nämnda ländernas regeringar förnekat det, Lord Enfield svarade, att denna traktat varit föremål för en diplomatisk körrespondens, som snart skulle komma att meddelas parlamentet. Drottningens regering hade först 1872 blifvit underrättad om, att det existerar en öfverenskommelse mel lan hofven i Teberan och Petersburg, en ligt hvilken Ryssland redan i flere år hål lit floden Atrechs högra strand besatt. Det ser sålunda ut, som den engelska regerin gen ännu icke anser den centralasiatisks frågan för löst. Den ryska regeringen har gifvit en kor Irespondent för New-York Herald tillåtels att åtfölja de ryska trupperna på expeditio nen mot Khiva. Det säges, att äfven Time ämnar i samma afsigt sända sin från Krim kriget och det österrikisk-italienska fälttå get bekante korrespondent William Russe till Khiva. rr