STOCKHOLM den 6 Mars. Andra kammaren fortsatte och afslöt i går afton behandlingen af Sjette hufvudtiteln. Den angelägenhet, som under detta aftonplenum,:; hvilket fortsattes ända till midnatt, upptogli största delen af kammarens tid, var frågan, om åtgärderna till hästafvelna befrämjande, möd afseende å hvilka genom ett i slutet af nästlidet år fattadt regeringsbeslut en vä sentligen ny väg blifvit beträdd. Under det nemligen förut åtgärderna från statens sida till hästafvelns befrämjande bestått il, underhällandet af tre stuterier, vid Ottenby, : Flyinge och Strömsholm, skall framdeles endast det vid Ottenby bibehållas såsom stamstuteri med hufvudsaklig uppgift att uppdraga och, vidmakthålla en i möjligaste mätto ädel afvel, hvarjemte detsamma skall innefatta ena mindre depöt af hingstar eller landtbeskällare. Stuteriet vid Flyinge skall åter hufvudsakligen verka såsom hingsteller landtbeskällaredepöt med så fulltalig uppsättning, som stuieriets tillgångar med gifva, men tillsvidare jemväl såsom stuteri, innefattande ett mindre antal stam och af velsdjar af ädelt slag; hvaremot stuteriet vid Strömsholm skall öfvergå till uteslutande hingsteller landtbeskällaredepöt med beskällare för alla gagnsbruk. Men på samma gång stuterierna sålunda inskränkas eller orhålla en förändrad uppgift, skall staten på en annan väg uppmuatra hästafveln, nemligen genom prisbelöningar, med syftemål att dels för den enskilde underlätta anskaffandet och underhållandet af goda at velsdjur; dels för allmänheten utmärka de prisbelönade hästarne såsom framstående och lämpliga att till afvel användas, dels ock slutligen antyda att de hästar, för hvilka någov: belöning icke utdelas, äro till afvel mindre tjenliga än de prisbelönade. Den opposition, som framträdde i Andra kammaren mot K. M:ts af statsutskottet tillstyrkta framställning om beviljande af medel för ändamålet, vände sig icke mot den nya riktning, i hvilken åtgärderna skola komma att gå. Tvärtom var man från alla håll ense derom, att det var lämpligt att öfvergå till det s. k. premieringssystemet, hvilket blifvit af riksdagen sjelf i en förlidet år afläten skrifvelse till K. M:t förordadt. Men hvad man motsatte sig var beviljandet af några särskilda anslag för ändamålet. Riksdagen hade nemligen i nyss omförmälda skrifvelse antydt, att medel till premieringssystemets understödjande skulle kunna beredas genom inskränkning af hästantalet vid stuterierna, och denna ståndpunkt vidhölls nu at hrr O, B., Olsson, Liss Olof Larsson, J. Rundbäck, Åke Andersson m. il., hvilka derföre yrkade afslag å de af regeringen begärda och af statsutskottet tillstyrkta anslagen, hvilka voro a) 2000 rår lön till chefen för stuteriöfverstyrelsen och 500 rår arvodesförhöjning till sekreteraren; b) 50,000 rdr på extra stat för 1874 tillinköp af afvelsdjur för stuterierna och landtbeskällaredepöterna, samt c) förböjning med 35.000 rår i ordinarie anslaget till hästafvelns förbättrande, att såsom reservationsanslag användas uteslutande till prisbelöningar för hästar och deraf: härflytande kostnader. Några andra ledamöter, såsom hr Hans Larsson m. fl., ville afslå de under litt. a) och b) omförmälda anslagen men bifalla den under litt. e) upptagna summa, Utskottets förslag försvarades deremot dels af hr civilministern, som påvisade åtskilliga misstag i de beräkningar, som uppgjorts af den komit6, som behandlat denna angelägenhet, och till följd af hvilka några besparingar vid stuterierna, som varit påräk: nade, icke förefannos, dels af grefvarne Björn stjerna och Posse, friherrarne Ericson och v. Schultzenheim samt br Dickson. Från denna sida framhölls hufvudsakligen det höga pris, hvari nu för tiden verkligt goda afveledjur höllos,. hvilket hade till följd att enskilde icke gerna underkastade sig den risk, som var förbunden med deras inköpande, samt att om man verkligen ville ge nom premieringssystemet uppmuntra häst afveln, det vore nödvändigt att man tillsåge att hästar kunde åstadkommas, hvilka för tjenade att prisbelönas, Hvad angick lönen till chefen för stuteriväsendet framhölls, att det vore nödvändigt att en lön beviljades honom då man numera komme att påläggs befattningens innebafvare helt andra ålig ganden än tillförene och således ej kunde foråra att den skulle såsom hittills bestri das såsom en hederspost. Resultatet af de långvariga öfverläggnin garne blef, att kammaren med 98 röster mo 61 afslog det i punkten a omförmälda an slag, och med 87 röster mot 63 anslage under puvkten b, hvaremot den til prisbe löningar begärda förhöjningen af 35,000 rdi i ordinarie anslaget beviljades. En ganska långvarig öfverläggning före gick äfven de votering genom hvilken kam maren med 108 röster mot 53 biträdde ut skottets äsigt att riksdagen ej borde beviljs den summa som blifvit begärd till gratifi kationer af 300 rår åt hvardera af härads skrifvarne i riket för deras ökade arbet genom grundräntors och kronotiondens om föring till penningar. Utskottets argument att om än häradsskrifvar.e fått genom nämn de förändring vidkännas tillfällig tillökning i arbete, hade deremot genom densamma de ras arbeten sedermera blifvit betydligt för enklade , försvarades i kammaren af hr Hörnfelt, Fredriksson, Danielsson, O. B. Ols son, J. Rundbäck och Hybinette, hvaremo statsrådet Bergström samt hrr Wedberg, Ed ström Carlsson, Dickson, P. Nilsson i Espt . och grefve Sparre dels framhöllo betydenhe ten af det extra arbete häradsskrifvarne haf att utföra och obilligheten af att de ej skull derför erhålla någon ersättning då de flest: för dess verkställande måste anlita särskild: biträden, dels ock bestredo påståendet at dessa tjenstemäns arbete genom förändrin gen blifvit väsentligen förminskadt. a Ott 0 j S L q 4