Till Allmänheten! I November månad begaf sig nioårige gossen Alfred Nilsson, son af fattiga föräldrar, från sitt hem i Thorarp att föra middagsmåltid till sin fader, som för tillfället var sysselsatt med slöjdarbete på en egendom i Asarums by. Tvärtemot egarens uttryckliga förbud att insläppa någon i tröskverkshuset, fick. han der inträde och tog plats på en af drifarmarna, men greps snart al en svindel, så att ban nedföll emot kugghjulet, dervid högra armen alldeles afslets och venstra handen snart sagdtsöndermaldes. På Carlshamns lasarett, dit gossen infördes, måste de genast amputeras. an är nu snart läkt. Men hvilken framtid att emotse för det arma barnet? Natur: ligtvis är ham berättigad till full fattigförsörjning, men hvad är dermed gjordt för hans menskliga utveckling? En välvillg person har lofvat förse honom med en konstgjord hand. Men dels måste en sådan under hans uppväxt ofta ombytas, dels fordras undervisning och ledning att äfven med en sådan kunna uträtta något mera än det hvardagligaste och ännu mera att oberoende af de förlorade lemmarne kunna blifva sig och andra till någon nytta. Undertecknade, utgörande styrelsen öfver distriktets sjukvårdsinrättning, våga framställa detta förhållande för en menniskovänlig allmänhet, i hopp att någon, eller kanske mången, som har sett sina egna barn bevarade vid lika svåra tillbud, skall vi a offra en skärf till lindrande af detta barns framtida nödställda belägenhet. De gåfvor, som i sådant afseende till någon af oss öfversändas, skola samvetsgrannt blifva af oss gemensamt använda för gossen, men hysa vi dervid den önskan, att det må vara oss uppdraget att utföra detta användande så, som vi efter ig företeende omständigheter anse lämpligast och för gossen nyttigast. Carlshamn i Februari 1873. C. Holmberg, J. von Bergen, v. ordförande, komgrosshandlare. missionslandtmätare. : Stare Landergren, 0. M. Witt, kustchef. lasaretts-läkare. I. W. Lothigius, Joh. Em. Bergh, borgmästare, landtbrukare. Nils Nilsson, riksdagsman. (1854)