I lördagens aftonplenum afslöt Första kammaren behandlingen af statsutskottets betänkande rörande regleringen å rikssta tens sjette hufvudtitel, hvilken fråga i denna kammare behandlades temligen summariskt, hvarför vi åtnöja oss med attlemna en kortfattad öfversigt af denna behandling. Den första punkten, rörande hvilken nå gon diskussion uppstod, var den tredje, hvari K utskottet afstyrkt af K. M:t begärdt anslag å ytterligare 3000 rdr att ställas till departementchefens förfogande för befrämjande af5ö ärendenas gång inom departementet. Grefve Beckfrils yrkade bifall på denna punkt, dervid närmare utvecklande utskottets skäl för vägran af detta anslag, nemligen att det skulle snarare befästa den nuvarande organisationen af till statsförvaltningen hörande embetsverk än befrämja en sådan -.reorganisation af dem, som riksdagen i sin skrifvelse 1871 begärt. Frih. af Ugglas förstodb ej att ett afslag å det äskade anslaget kunde Pefordra reorganisationen, ehärua han visserligen så snart som möjligt önskade en omorganisation af konungens kansli. Särskildt ansåg han att en indragning af protokollssekreterarnes antal ej vore omöjlig. I fem af departementen funnos nu 13 protokollssekreterare, hvardera med 3500 rdr lön. Sammanlagda summan gjorde alltså 45,500 rdr, men tal. betviflade att resultatet af nämda tjenstemäns rent af mekaniskaarbete motsvarade de stora kostnaderna för detsamma. Tal hemställde till chefen för civildepartementet, om icke här några medel kunde inbesparas för att användas till en behöflig omorganisering af kansliet samt förordade departementets indelning i byråer, med skyldighet för dessas chefer att svara för protokollsföringen. Tal. slutade med att yrka bifall till K. M:ts proposition. Statsrådet Bergström bemötte den förre tal. med den anmärkningen, att så länge grundlagens stadgande funnes qvar, att konstitutionsutskottet skulle granska de i statsrådet förda protokollen, vore en noggrann protokollsföring högst vigtig, sak samma om protokollsförarne kallades byråchefer eller protokollssekreterare. Han lofvade att taga det väckta förslaget om slutna byråers upprättande i öfvervägande, så vida någon fördel låge i detsamma, hvilket dock vore tvifvel underkastadt, om det skulle tillämpas på ett departement med så många och så skilda göromål som civildepartementet. Tal. förordade derför bifall till K. M:ts proposition, hvilken ock af kammaren godkändes. Utskottets tillstyrkande utlåtande att bevilja löneförhöjning åt aktuarierne vid statistiska centralbyrån, att minska anslaget till aflöningsmedel åt samma byrå med 750 rdr samt att höja dess reservationsanslag till arvoden åt tillfälliga biträden med 2750 rdr bifölls, oaktadt anmärkningar mot den: na byrås verksamhet hördes från ett par ledamöter. Hr Sundell påstod att statisti ska centralbyrån vållade landshöfdingarne och åtskilliga andra tjenstemän stort besvär, och dertill onödigt besvär. Grefve Mörner yttrade sig mot principen af de föreslagna femärsförhöjningarna i aktuariernas löner och ansåg för öfrigt de genom byrån spridda upplysningar komma för sent och vara alltför vidlyftigt anlagda, för att kunna göra samma nytta, som de äldre mera summariska, då de icke gåfvo någon lätt öfversigt af förhållandena. Äfven hr Rydqvist fann hos byrån en betänklig tendens att utvidga sin verksamhet på bredden, De gjorda anmärkningarna, som nästan hade tycke afatt vara ett uttryck för äldre rutinerade embetsmäns missnöje med den friska verksamheten hos ett yngre embetsverk, gendrefvos af hrf statsrådet Bergsiröm samt friherrarne von Essen och Sprengtporten, som med värme vitsordade värdet af densamma. De af utskottet afstyrkta löneförhöjningarna med 700 rdr åt hvardera af amanuenserne i generallandtmäterikontoret bevilja des genom en votering, som utföll med 67 röster mot 34. Grefvarne Beck-Friis och C. G. Mörner yrkade bitall till. utskottets förslag, hufvudsakligen derför att det vore orätt att, om en plats med viss lön tillsattes ena året, efter ett års tjenstgöring öka lönen, ehuru göromålen snarare minskats än ökats. Statsrådet Bergström, som förordade bifall till den kongl. propositionen i denna punkt, visade att göromålen under de senare åren hållit sig vid ungefärligen samma siffror och imcddelade för öfrigt om de i fråga varande tjenstemännens enskilda förhållanden upplysningar, som i en representantförsamling aldrig borde behöfva förekomma, men nästan äro en oundviklig följd af den alltför mycket i detalj gående granskning af budgetförslaget, med hvilken repregentationen hos 038 ännu tager befattning, men som väl, i den mån det parlamentariska styrelsesättet vinner utbildning, bör komma att försvinna. För samma åsigt talade äfven statsrådet frib. Alströmer ochi br Ås Peyron. Angående en af K. M:t äskad löneförhöjning för förste landtmätarne med 700 rdr för hvardera utspann sig en längre diskussion melian statsrådet Bergström, grefve Beck Friis, frih. von Essen, hrr von Koch, Rosensvärd, Ekman, Lagerstråle och Petrö. Utskottet hade afstyrkt K. M:ts proposition; dock bifölls denna med ett af hr Petre gjordt amendement, att i fråga varande löneförhöj ning skulle uppföras på extra stat. Detta beslut fattades med 56 röster mot 38, hvilka afgåfvos för utskottets förslag. Utskottets hemställan i tionde punkten, att för provisoriskt höjande af adöningen för länsbokhållare, landskontorister och längmän, der sådant pröfvas nödigt, måtte för 1874 till K. M:tsdisposition anvisas ett extra anslag. af 100,000 rär, bifölls utan Votering, ehuru först efter en temligen lång