Sverige vara lika efterföljansvärdt som Englands eller Norges? Hvad kan nu regeringen tänka om allt detta? Derom veta vi mindre än intet; men äpplet brukar ju icke falla långt ifrån trädet! Då visakna hvarje bestämdt uttalande afregeringen sjelf i detta afseende, få vi söka upplysning hos dess komit6 — antagande, att denna icke gerna kan hafva varit i fullkomlig okunnighet om principalens innersta tanke i den fråga, som förelades den till behandling. Ehuru ko mitns uppgift var från början inskränkt endast till utredandet af frågan om grundskatternas inlösen (aflösning) och ehuru komiten således icke egentligen hade att yttra sig om något annat sätt än detta för grundskattefrågans lösning, har dock komi:6n, ehuru endast i förbigående, heit oförbehållssmt uttalat sig om den fransktyska grundskattereglerings metoden; och vi böra derföre egna en närmare uppmärksam: het ät komitens temligen knapphändiga, men mycket bestämda domslut i denna fråga. Jemkning af grundskatt, eller en grundskattereglering, hvarigenom hårdare beskattad jord skulle befrias från en del utskylder, under det att lindrigare beskattad jord, eller förut skattefri jord, erhölle motsva rande tillökning, vore en åtgärd, säger komiten (s. 4), som icke kunde i sin rätta mening genomföras utan att företrädas af en fullständig uppmätning och uppskattning af all jordegendom i landet — ett arbete at den utsträckving, att tid och kostnad för dess verkställighet icke ens förslagsvis kap uppgifvas. Lätom oss till en början stanna vid denna förment osfvervinneliga svårighet, som skall ställa sig i vägen för en i dess rätta mening genomförd grundskattereglering; denna svårighet har i allmänhet blifvit med en synnerlig förkärlek framhäl len af alla dem, hvilka äro anhängare af endera af de extrema åsigterna och hvilka äfven derföre göra gemensam sak i undanskjotandet af den utväg till en billig förmedling, som en grundskattereglering erbjuder — en för sin skicklighet i frasen känd riksdagstalare yttrade till och med vid senaste riksdag, att man finge kanske bortkasta 10 millioner endast för att få ntrönt, huru man skulle bortgifva den elfte, derjemte frimodigt upplysande, att kostnaden för detpreussiska katasterverket beräknas till 11 millioner(?) för hvarje geografisk qvadratmil, hvadan det klokaste naturligtvis vore att helt enkelt låta grundskatten rätt och slätt afskrifvas, utan alla onödiga kostnader. Man kunde visserligen härpå svara, att om det stora och riksvigtiga ändamål, som vinnes genom en rättvis och billig grandskattereglering, icke ansetts för dyrköpt i andra länder, der man användt en ytterst minutiös och mycket ar: tificiös metod i detta afseende, så torde väl detsamma kunna och böra gälla äfven för vårt land; men dervid bör likväl anmärkas att, enligt Maschers uppgift, samtliga kostnader för grundskatteregleringen i Preussen, som verkstäldes på kortaste väg, beräknats uppgå till en rund summa af om: kring 3 millioner thaler, eller omkring 725 thaler pr gvadratmil i medeltal, under det att samma kostnad i Frankrike uppgått till 3898 thaler och i Baiern till 3583 thaler pr qvadratmil ). Men månne icke en ännu kortare väg eller ett ännu enklare sätt, än det i Preussen tillämpade, skulle kunna användas i Sverige — znemligen det efter Rottecks förslag i det föregående utförligt framstälda, som gör hela det tidsoch kostnadsödande, särskilda uppmätningsoch graderingsarbetet af all jord obehöfligt, och närmast motsvarar det sätt, hvarpå jordens taxeringsvärde, såsom grund för bevill ningens utgörande, för närvarande inom vårt land bestämmes? En allmän revision af taxeringsvärdet — hvarvid dessutom er god ledning erbjudes icke blott af nyare skifteshandlingar (inom Upsala län til exempel har mera än healfcen af dess hemmantal undergått laga skiften efte år 1830!), utan äfven 2f prestlönereglerings komit6ns hithörande arbeten, de jordbraks statistiska uppgifterna, det ekonomiska karte verket m. m, — för art åstadkomma en of ver hela riket möjligast jomnlik och rättvi: beskattningsgrund, Vore väl således den för beredande åtgärd, som en grundskatteregle rings genomförande i vårt land, der ett viss taxeringsvärde redan finnes ksatt all jord skulle erfordra; och för detta arbetes brin gande tiil verkställighet torde tid och kost nad lätt nog kunna törslagsvis beräk nas, utan att antaga några fasaväckand dimensioner — hvarjemte icke må förbisea att en dylik revision af taxeringsvärde torde blifva fallt lika nödvändig, om grand skatten skulle afskrifvas och ersättas, åt minstone till: någon del, genom en förhöj ning af fastighetsbevillningen. Derpå skulle följa liqvidationer, fört sätter komit6n (3. 5), hvilka, i följd af d mångfaldiga olikheterna af vår jordbeskatt ning icke blott mellan särskilda ordeboks naturer, utan ock mellan särskilda egende mar af lika natur, komme att blifva af de mest invecklade och vidlyftiga art. Me vi frukta, att grundskattekomiten äfven detta afseende ser saken alltför mörkt, hva de liqvidationer beträffar, som ex grund skattereglering kan komma att medföra; t: att en så omfattande finansiel operation, son en omreglering af ett helt lands grund skattesystem, skall kunna aflöpa utan all besväriigheter, kan väl icke rimligtvis be gäras, Hvilka äro då dessa inveeklad och vidlyfiiga liqvidationer, som komit här frawhåller såsom skrämskott motluste ) Mascher anmärker i sammanhang härmed att det i Preussen använda förfarandet såle des ;rekommenderar sig genom sin billighet — tilläggande, att det i hvad fall som hels måste erkännas, att de uppkommande kos naderna allsicke kunna anses vara opropol