— förslag rörande omorganisering af gene: alpoststyrelsen. För ett tiotal at år sedan, eller är 1863. blef postverkets då varande styrelse så till vida förändrad, att j stället för att, såsom förut alltsedan 1849 egt rum, sekreteraren hos styrelsen och kamreraren å kammarkontoret beredde och derefter inför styrelsen föredrogo dit inkomna mål, två departementschefsembeten, det ena för s. k. kansli och det andra för kamerala ärendens handläggning, tillsattes, och utnämndes styrelsens dåvarande sekreterare nuvarande generalpostäirektören W. Roos samt dåvarands kamreraren Winroth till departementschefer inom embetsverket. Denna organisation har emeilertid numera icke ansetts för verket lämplig och tidsenJig, och verkets nuvarande styrelse har derför å sitt till K. M:t afgifna förslag till normalstat för postverkets embetsoch tjenstemän tillika gjort hemställan om departe mentschefsembetenas framtida indragning och deras ersättande gerom byråchefer, hvilka föreslagits böra blifva tra till antalet, och af hvilka en skulle handlägga de till den 8. k. skjutsafdelningen bärande ärender. Vi hafva fått kännedom om ofvan berörda, af generalpoststyrelsen till K. M:t för några dagar sedan afgifna förslag, och då frågan aller en vigtig gren inom vår administration samt ett bifall till generalpoststyrelsens framställning äfven torde kunna komma: att föranleda förändring i sättet för för. valtningen af andra embetsverk med kolle-gial styrelse, hafva vi ansett en kortfattad redogörelse för i tröga varande förslag här vara på sia plats. Generalpoststyrelsen erinrar, hurusom dens betydliga utviigniog, posttrafiken under 80naste tiden vnnnit, natarligtvis icke kun: pat annat än i hög grad öka göromblen, som det åligger postverkets styrelse att bandlägga. Till bevis bärpå sutöreg bland annat: att postanstalternas aptal inom riket efter år 1863 ökats från 338 till 550; att paketpostutvexlingen erhållit den ut veckling, att-antalet snstalter, genom bvilka paket försändas, nu uppginge till 504 proeent mer än vid 1863 års utgång; att bruket af postanvisningar och förskott införts och således anordnats en art bankrörelse, hvars öfvervakande toge tid och uppmärksamhet i anspråk; att göromåjen ökats ännu mer derigenom, att enligt k. brefvet den 19 Aug. 1870 posthemman indragits, hvarefter aftal om postens befordran medelst beting mäcte ske. Handläggningen af dessa ären. den äfvensom bersdande af de många mål som rörde utvidgring af förgt varande postgängar m. m. toge så helt och hållst en versons tid och uppmärksamhet i anspråk, att dessa måls föredragnivg af samma person som toge befattning med de till antalet icke färre, vanligen 6 k, kanslimblen ej kunde annat än verka derhän, att antingen hvart särskildt ärende icke kuude varig bragt till så snart afgörande och expedition, som hvad de flesta mål anginge, önskligt och nödigt vore inom ea förvaltning af den beskaffenhet som postverket, eller ock icke ät hvarje ärende kunde beredas erforderlig fullständig utredning. Då härtill komme, att äfven öfriga ärenden, hvilka det tillhörde styrelsen att afgöra, så tilltagit, ett antalet inkomna mål, hvilka år 1863 utgjorde 3542. för 1872 uppgått till 5520, så kunde icke utan känbara olägenheter uppskjutas anrställande af en särskild föredragande för de till den s. k. skjntsafdelningen hörande Krendena. Då emellertid sjelfva beskaffenheten af generalpoststyrelsens embetsverksamhet — hvilken medförde nödvändigheten att, äfven utom de vanliga sessionerna, alla dagar och mycket ofta äfven på sådana tider af dygnet, då embetsverken i allmänhet icke sammanträdde, till afgörande upptaga inkommande ärenden och j dem meddela beslut —