ned förutsättning af en sådan, på markens el ippmätning grundad, möjligast säker känne or lom om arealen — hura bestämma härefter at värdet af en jordlott? vå Det enklaste medlet. derföre synes varalre 1tforskandet af denna jords bruttoafkasining,S0 sådan denna bör kunna erhållas i vanligaln all eller med en medelmåttig flit och för-d agskostnad. Men ett sådant uppskattti Ningssätt passar likväl endast för civili-di sationens lägsta ståndpunkt, då man nemla igen — utan afseende på rättens ochlu billighetens fordringar — helt enkelt tagerlm det, som man lättast kan åtkomma. Från lli ett sådant civilisationstillstånd förskrifver b sig tiondens införande — detta uppenbara tc hån af eganderätten. Men bvem inser icke fl att den skenbara likheten hos en på dettais sätt reglerad beskattning är en blott yttre, ol som tvärtom medförer den allra största,t! verkliga och väsentliga olikhet? Det finnes en jordgrund, som nästan utan någon förlagskostnad af arbete och penningar, eller åtminstone redan med en ganska ringa förlagskostnad, lemnar en bruttoafkastning, hvilken, för att kunna afvinnas en annan jordgrund, skulle fordra en densamma till hälften eller ännu mera uppslukande förlagskostaad; det finnes till och med en så dan jordgrund, som icke alls lemnar någon nettoafkastning eller behåilen inkomst, utan som på sin höjd qvarlemnar åt odlaren, utöfver odlingskostnaden, ea torftig arbetslön. Äfven är förlagskostnadens storlek väsentgen olika, alltefter krescentiernas eller de på jorden odlade växternas olikhet: en äng eller en skog t. ex., huru olika äro icke dessa i detta afseende mot en sädesåker eller en humlegård? Ett nära till hands liggande medel, hvarigenom uppskattningen af jordvärdet efter bruttoafkastningen till någon del kunde vektificeras, skulle väl bestå deruti, att man indelade jordstyckena efter slaget af deras alster, och vidare efter graden af deras produktivitet (fruktbarhet), i flera klasser och, med hänseende till ofvan anmärkta åtskilnader, afräknade från bruttoafkastningen en, efter medelberäkning af de nödiga förlags kostnaderna bestämd, större eller mindre qvot af densamma, samt slutligen endast upptoge det sålunda reducerade afkastningsbeloppet såsom beskattbart eller såsom det egentliga föremålet för beskattning. Och detta förfaringssätt bildar nu öfvergången till ett annat medel för uppskattningen af det verkliga jordvärdet: detta andra medel är det omedelbara och möjligast noggrannail bestämmandet af jordens rena afkastning eller nettoafkastningen. Men detta bestämmande eller beräknande at nettoafkastningen utgör en ytterat svår operation och måste grunda sig på en särdeles invecklad undersökning och beräkning af alla de faktorer och omständigheter, hvilka ntöfva något inflytande på den rena afkastningen af jorden, Denna rena afkastning, och således äfven det verkliga värdet af jorden, är hufvudsakligen beroende af följande faktorer: 1) Jordtorfvans godhet — vare sig dess naturliga elier dess genom kultur förhöjda godhet — d. v. 8. dess beskafyenhet i afseende på produktionsförmåga i allmäxhet, hvars bedömande möjligen for drar en kemisk undersökning af sjeliva jordarten, och markens läge, harnvida den är högländ eller lågländ 0. 8. V., samt dess speciella användbarhet för den ena eller an dra arten af krescentier; och 2) Den nödiga förlagskostnadens storlek, hvilken äter är beroende af en hel mängd omständigheter, så som fältets större eller mindre aflägsenhet från gården, beskaffenheten af de till fältet ledande vägarne, huruvida jorden är lätt eller svår att sköta, huruvida den har större eller mindre behof af gödsling, vidare forgeloch arbetslönens storlek, priset på de för laodtmannen nödiga redskap och handelsartiklar o. s. v., samt slutligen äfven de sär skilda, förutan statsskatten, på jorden hvilande bördor och besvär. Men sedan allt detta behörigen tagits i betraktande och man uttagit summan af de derur framgående förlagskostnaderna, d. v. s. summan af sjelfva jordbrukets kostnadsferdringar eller af de på jordbrukaren, sågom sådan, hvilande bördor, så återstår dock ännu uppskattningen at penningvärdet af de skördar, eller alster af alla slag, som böra, i enlighet med de ofvan (i första punkten) angifna undersök: ningar, kunna väntas eller beräknas af hvarje jordegendom; och äfven på denna faktor för jordvärdets uppskattning utöfva allehanda omständigheter ett ganska väsentligt inflytande, Så t. ex. mäste redan medelpriset å de olika jordbruksalstren på närmast be lägna atsättningsort genom en ganska invecklad beräkning uttagas ur en mängd fakta och en mångårig iakttagelse, men derjemte måste äfven tagas i betraktande väglängden till afsättningsorten och kommunikationsmedlens beskaffenhet, äfvensom det möjliga läget vid hafseller flodstrand, eller invid jernväg 0. s. v., hvarigenom möjligheten af en afsättning äfven på aflägsnare platser är beredd och hvaraf således priset K produkterna kan stegras. Men kan väl nu nägon våga det påstå endet, att han verkligen är i stånd att utdraga ett säkert räkneresultat ur så många olika och måvgfaldigt komplicerade faktorer ? Eller hvem kan föreställa sig, att bedömandet af alla dessa saker och förhållanden skulle inom alla provinser och distrikter af en större stat kunna verkställas på ett lik artadt och öfverensstämmande sätt? Och om nu detta icke kan skäligen antagas, så visar sig äfven dermed den nyss beskrifna artificiösa metoden för uppskattningen a jordvärdet såsom föga egnad för ändamblets vinnande. Och då man kommit till insigt derom, blir man böjd att taga sin tillflykt till en annan och mera enkel metod, hvilken består deruti. att man ur de under en följd me —— AS bt tede och tr ÖR Kr AR 0 MM MD AR NV Er RR AA kr