SS Mm SS 2 JG något af de i stämningen åberopade lagrummen och ersätta rättegångskostnaderne med deistämningen uppgifna beloppen. Till stöd för mina uppgifter ber jag att få åberopa innehållet af närlagde handlingar och attester. Stockholm dep 31 Januari 1873. J. Z. G. Wikström, Syssloman och pred. vid Sabbatsbergs fattighus. — Mordbrandsanläggning å Albano. Ilördags hölls i poliskammaren ett längre förhör, från kl, 2 1 till 12 9 e. m., rörande ett yppadt tillbud till eldsvåda, natten emellan torsdagen den 6 och fredagen den 7 dennes, inom egendomen Albano straxt utanför Roslagstull. Ransakningen fördes at polisintendenten Rubenson. Följande personer hördes och berättade: F. d. kaptenen Zettervall, att han, som under aftonen varic i sällskap med grosshandlaren Strömbom å Gamla Malmens källare vid Myntgatan, kl, straxt efter 11 i Strömboms släda åkt derifrån till Albano, der han är boende, och att Strömbom i annan persons sällskap samtidigt utgått från källaren, troligen för att begifva sig hem; att Zettervall hemkommit kl. 2 12 och i sällskap med trenne andra personer varit uppe till kl. vid pass !4 1; att den ene af dessa personer, en bagare Carlsson, äfven boenda å Albano, då utgått å gården, men genast åter inkommit och underrättat dem om att rök syntes uttränga från en der belägen vagnsbod och att de samtlige skyndat till denna, uppryckt dörrarna, som voro olästa, och der observerat: straxt till venster inom dörren utmed träväggen eld brinnande från, hvad lukten angaf, derstädes utslagen gasolja, samt något till höger i boden under en der stående kärra och utmed en tjärpyts, hvars innehåll till en del blifvit utslaget och hvaröfver äfven utgjutits gasolja, likaledes lågande eld; att de, förnämligast Carlsson, medelst qväfning, genom att aftaga och öfver elden kasta sina rockar, släckt densamma, dervid Carlsson af röken qväfdes och omkullföll samt kunde, eburu med svårighet, utbäras samt att de efteråt der funnit fem stycken toma helbuteljer med punschoch vinetiketter, som innehållit gasolja och påtagligen användts för anläggning af branden; kusken Zosenvik, i tjenst hos grosshandlaren Strömbom, att han, på sätt Zettervall förmält, skjutsat denne till Albano och framkommit vid den uppgifna tiden; att han derefter inställt slädan i vagnsboden, dervid hvarken gaslukt eller eld då förmärkts; att nyckeln till vagnsboden omkring 14 dagar förut blifvit, af hvem visste han ej, borttagen ur dörren och ej sedermera tillrättakommit, i följd hvaraf boden allt sedan dess stått olåst; att han, efter att hafva varit på åtskilliga ställen inom egendomen kl. straxt efter 12, derunder han än en gång passerat förbi vagnsboden utan att hafva förmärkt något ovanligt, sedermera gått in och lagt sig samt att han en stund derefter genom bultning på fönstret och rop blifvit utkallad å gården och underrättad om eldfaran samt biträdt vid släckningen och dervid funnit allt som Zettervall förmält. Sedan derjemte blifvit upplyst, dels att nu ej tillstädesvarande husbållerskan ogifta Ränock, boende inom samma förstuga som kusken Rosenvik och närmast den omförmälda vagnsboden, straxt efter det Rosenvik lagt sig hört någon person innevara uti sagde bod och åstadkomma något buller samt att eldfaran några minuter derefter varsnades, samt dels att ingen af der boende personer mera än bagaren Öarlson, hvilken upptäckte och släckte elden, hade sin lösegendom försäkrad, hördes: Akaredrängen Aug. Olofsson, som berät tade, att ban ifrågavarende natt klockan vid pass half 12 å Stora Humlegårdsgatan blifvit anropad a! tvenne personer, som anmo dat honom att skjutsa sig; att han efter deräs anvisning kört fram till Nybrogatan, denna till Ladugårdslands-tullgata och sist nämnda gata till Lill Jans; att han, äfven efter de äkandes anvisning, först sökt utkomma genom en dervarande bakport och, då detta ej lyckats, kört genom vanliga porten derstädes in på Djurgården, Drottning Kristinas väg framåt, ut genom Karstens port och förbi Albano samt, då de kommit utom synhåll för nämnda egendom, der på uppmaning af de åkande stannat; att desse der utstigit och gått tillbaka till sagde egendom samt af Olofsson, som följt något efter dem, blifvit sedde ingå å sagde egendom bakom förut omtalte vagnsbod; att de efter några minuters förlopp återkommit och åkt med Olofsson fram till Roslags-tull, der de vid uppfartsvägen till Bellevue urstigit och afskedat honom samt sjelfve begifvit sig uppåt höjden i Bellevue-parken; att desse Personer voro, den ene om 40 års ålder, något grof, blek i ansigtet med helt skägg och iklädd tulubb med svart skinnkrage och, som han tyckte, filthatt samt med käpp med hvit knapp eller krycka i handen, och den andre af vid pass samma älder, iklädd lång, som han trodde, gråaktig öfverrock och filthatt samt med spanskrörkäpp med krycka i hand, derpå han stödde sig, som det syntes till följd af någon svaghet i ena benet. Då dessa beskrifningar syntes något inpassa på grosshandlaren Carl Strömbom och en vid Albano med bergsprängning sysselsatt grundläggare Alexander Öberg, samt Olofsson bestämdt tyckte sig igenkänna desse personer, blefvo de hörde och berät tade: Strömbom, att han den ifrågavarande nat: ten icke varit ute vid Albano eller varit der på vid pass tre veckors tid förut; att han qvällen derförinnan uppehållit sig å Gamla Malmens källare vid Myntgatan i sällskap med förat hörde kapten Zettervall och friherre Henrik Sparre samt, såsom den förstnämnde har förut berättat, skilts vid denne. ehuru efter hans pästkende betydligt senare eller kl. mellan half 12 och 12; att han i sällskap med Sparre begifvit sig till Bin bostad AZ 69 vid Westerlänggatan och hemkommit dit kl. 12 samt sedan icke gått ut; att bans hustru är egare till en mindre del af egendomen Albano samt varit egare äfven till den andra och större delen, den hon dock under sistlidne år bortsält till en f, d. sjökapten Ginther; att hon för fyra år sodan fär hala ecendaman hetalt 19.000 rdr: