En Pastellmålning af La Tour. Novellistisk skizz af Quida. Öfversatt från engelskan af C. 0.) Landet, fortsatte hon, är förtjusande på en tafla och i herdeqväden, men för öfrigt en öken af ledsnad; hvad kan ni väl mena, Lon, med att lemna Paris i morgon; det måste ligga någonting derunder; en annan kärlek än den till Lorraines skogar? Madame, ni torde påminna er, att jag har min far der. Mycket vackert, men vid er ålder plägar den sonliga tillgifvenheten inte vara så särdeles stor. Här finnes något annat skäl, men hvilket? Hade ni en böjelse der för fem år sedan, lär den väl inte nu mera ega pågon dragningskraft. Fem år, åh min Gud! fem månader äro en evighet, som kan döda den varmaste passion! Tror ni inte, madame, att det finnes en art af kärlek, som tiden endast stärker? Det har jag aldrig hört talas om, och säkerligen vore den någonting mycket enformigt, en rykande brand på en illa skött eld, Ingen skulle här hålla er räkning för en sådan kärlek; anförtro mig dock er hemlighet. L6on de Tallemont log det stolta småleendet hos en man, fom står på sin egen lyckliga öfvertygelses säkra botten och ej låter sig förlöjligas af småsinnet. Er, madame, kan man naturligtvis in genting neka och min hemlighet är mycket enkel. Den största smärtan af min nöd 5) Se A, B. n:r 29 och 30.