Svenska akademien och ordboksarbetet. Rörande Svenska akademiens beslut att afsäga sig statsanslaget för ordboksarbetet meddelar gårdagens Posttidning akademiens i detta ämne till K. M:t afgifna utlåtande, om hvilket vi en dag torde få tillfälle att yttra oss, Utlåtandet lyder som följer: I underdönig skrifvelse den 8 Maj innevarande år, i anledning af den år 1871 verkstälda granskning af statsverkets m, fl. allmänna fonders förvaltning år 1860, har riksdagen anfört, att Svenska akademiens ordboksarbete, till hvars fortsättande från och med år 1854 varit beviljadt ett årligt anslag af 3750 rår, hvilket vid 1859—1860 årens riksdag uppfördes å ordinarie stat, och hvartill alltså af statsmedel utgått 67,500 rår, hade under år 1870 utkommit första häftet, innefattande bokstafven A; att i anledning af hvad akademien yttrat uti det förord, hvarmed akademien beledsagat detta häfte, tvekan hos riksdagens revisorer uppstått, huruvida anordningen för i fråga varande arbete, hvars utgifvande redan varit förenadt med icke ringa kostnader, vore fullt lämplig och ledande till arbetets fullbordande med den skyndsamhet ändamålet kräfde; att riksdagen icke kunnat annat än dela den tvekan, revisorerna sålunda uttalat i afseende på lämpligheten af anordningarna för akademiens ordboksarbete och hvilken tvekan vunnit ökadt stöd i innehållet af det utaf akademien i anledning af revisorernas anmärkning afgifna underdåniga utlåtande; att det således synts riksdagen väl värdt att öfverväga, hurnovida icke i fråga varande arbete borde ordnas på ett sätt, som mera befordrade dess raskare fortskridande; att arbetets stora nationella betydelse otvifvelaktigt gjorde det förtjent att af statsmedel understödjas, desto hellre som, utan sådant understöd, ringa utsigt torde förefinnas att tet någonsin skulle kunna tillfredsställande genomföras, men att en jemförelse mellan det betydliga belopp, hvartill de hittills för arbetet under längre tid använda statsmedel Uppginge, och det resultat, som kunnat för allmänheten framläggas, väl emellertid gåfve stöd för den mening, att de hittills vidtagna anordningarna icke kunde anses tillfredsställande; samt att det förefallit riksdagen som vore det både med god hushållning och med behörigt erkännande af arbetets vigt mer öfverensstämmande att, äfven med en för en tid något förhöjd utgift, söka fortskynda detsamma, så att ordboken en gång kunde fullbordas och åt den nationella språkodlingen beredas den nytta, som eftersträfvades, än att allt jemnt fortfara att utbetala ett anslag, som, tilläfventyrs otillräckligt att åt ordboksarbetet bereda önskvärdt fortskridande, i sjelfva verket icke, att döma af hittills vunnen erfarenhet, lemnade för det allmänna något resultat, som motsvarade de för längre tidrymd betydliga medel, som utan nämnvärdt närmande till målet uppoffrades; i anseende hvartill riksdagen i underdånighet anhölle, det täcktes E. K. M:t taga under öfvervägande, huruvida icke i afseende å det åt Svenska akademien uppdragna arbete för utarbetande af en ordbok öfver svenska språket kunde träffas anordningar, som betryggade arbetets raskare fortskridande och ordbokens fullbordande inom en ej för mycket aflägsen tid, samt, om förhållandena dertill föranledde, till riksdagen göra den framställning i ämnet, som för nämnda ändamåls vinnande kunde anses behöflig. Genom nådig remiss den 7 Juni innevarande år har E. K. M:t anbefallt Svenska akademien att öfver riksdagens berörda framställning afgifva underdånigt utlåtande. Dervid torde akademien i första rummet hafva att besvara tvenne af riksdagen antydda frågor, nemligen huruvida icke i afseende å förenämnda ordboksarbete må kunna träffas anordningar, som betrygga arbetets raskare fortskridande och ordbokens fullbordande inom en ej för mycket aflägsen tid, samt om ett sådant fortskyndande skulle kunna beredas genom en för en tid något förhöjd utgift. Akademien anser sig härvid böra öppet uttala den öfvertygelse, att hon icke skulle kunna genom några särskilda anordningar väsentligen fortskynda ordboksarbetet samt att ett förhöjdt anslag icke kunde i annan måtto bidraga till ett sådant fortskyndande, än att dermed öppnades tillfälle till begagnande af flera biträden för vissa delar af förarbetet, hufvudsakligen en med full sakkännedom och noggrannhet gjord samling af språkprof från äldre och nyare tider, såsom den oumbärliga yttre tillredelsen. Äfven om