De sista af Södra skånska infanteriregementets fältbataljon från år 1813. (Forts. fr. fredagsbl.) Sedan stora armåns fälttåg i Sachsen var slutadt med folkslaget vid Leipzig den 16—18 Oktober och svenska armån derefter marscherat mot norr för att vidare inrycka i Holstein, förenades med den äfven Vegesacks division i byn Gross Griänow, men detacherades qvar i Mecklenburg. Södra skånska fältbataljonen, Meklenburgska artilleriet, Schills husarer samt Skånska karabinierbataljonen ställdes under friherre Anckarsvärds befäl. På förmiddagen den 3 December hade jägarbataljonen en vacker affär en half mil från Libeck, dervid en högst egendomlig händelse inträffade. Soldaten Printz vid Skånska bataljonen erhöll under nämnde affär en kula i hufvudet, blef, såsom för död ansedd, lemnad qvar på platsen, upptogs på rapporten som död och affördes derefter i rullorna. Men då på morgonen efter nämnde affär de döda skulle af andra (fiendtliga) trupper begraf vas, märktes litet lif i Printz, han infördes då på en trossvagntill Läbeck (som innebades af danskarne under prins Fredriks af Hessen befäl), inlades på ett fältlasarätt, der han mycket långsamt tillfrisknade och slutligen utskrefs. Han dog icke på fullt allvar förrän den 12 November 1871, efter att i femtiosju år hafva uppburit en rundlig pension af friherre Anckarsvärd, såsom ersätt. ning för oriktig åsdsrapport. Den här ofvannämnda uaer frib. AnckarWvärds befäl ställd? kären framryckte från öster en qvari mil nära Läbeck, inneslöt staden från samma sida och utsände ständiga patruller till förstaden, der skott oafbrutet lossades. Emellertid hade order utfärdats att Lilbecg skulle den 6 December tidigt på mot of stormas, hvartill alla förbesonen zedslser vidtogos: men emedan staden kypitulsrade om nättel: inryckte svensk-ne klockan 4 på morgö C j nen ya bivoual erade på gatorna. Då danskarna ) Ploulationen betingat sig fri afmarect, OCM. alt ej på 24 timmar blifva angripna. appbröto icke svenskarne frun Lidbeck förrän er Gi kånska batVionen för att förena sig Waullmo? — -sgaden och med denna följa ste: --uenska kåren på dess marsch åt Hol0 I ändamål att afskära och taga danska årmen, hvilken om natten lemnat Liibeck Och hvilken skulle af svenska kavalleriet Hppehållas i sin marsch. På en gata i Liibecik observerade frih. Anckarsvärd hura er, stor pöbelhop höll på att mörda en fransk douanierofficer; genast red frih, A. in hopen, lade sjelf kraftig hard vid har räddning, och sedan pöbelhopen blifvit. skingrad, affördes fransmannen af en tillkudad pluton till närmaste vakt. Elter en ytterst forcerad marsch förena des skånska bataljonen den 8 December åter med femte brigaden vid Nartoff, der friherre A. af öfverbefälet erhöll det utmärktaste loford derföre att hän i de bottenlösa vår gorna kunnat medföra de till honom deta cherade meklenburgska kanonerna med allt tillbehör och trossen, för bvars fortskaffande nya hästar 2 å 3 gånger måst anskaffas. Dagen derpå uppbröt 5:te brigaden till Boenauw, för att ansluta sig till Wallmoden ska kåren, som emellertid, innan denna anslutning kunde ske, den 10 Dec. hade sammandrabbat vid Schested med danska armen på dess reträtt från Libeck till Rendsborg, ock med den påföljd att Wallmodenska kären blef slagen och upplöst, hvarigenom danska armen, med hela sin tross, oantastad kunde uppnå Rendsborg ). ) Den här ofta nämnda Wallmodenska kåren hade fått detta namn efter sin chef grefve Mm Ludvig Georg Thedel von Wallmoden, född 1769. Han ingick först i hannoveransk, sedan i preussisk och från 1795 i österrikisk krigstjenst, der han blef fältmarskalkslöjtnant 1815, sedan han under åren 1813—14 med samma rang i rysk tjenst anfört den ofvan