MARGARET WOFFINGTON. Öfversättning från engelskan ar MATHILDA LANGLET). Margaret Woffington slog tillbaka kapuschongen och framrusade till sir Charles outsägliga förvåning, dragen af den person, som tycktes född att öfverlista honom. Ni hörde denna uppriktiga förklaring, min fru, sade hon till mrs Vane. Jag har här den äran att presentera för er en herre, som mycket beklagar att han misstagit sig om den verkliga beskaffenheten af sina känslor. Och för er, min herre, tillade hon med mycken värdighet, föreställer jag ett fruntimmer, som aldrig skall misstaga sig, hvarken om sina känslor eller sin pligt. , Ernest! dyre Ernest! sade Mabel, rodnande, som om hon varit den brottsliga. Och hon närmade sig, full af kärlek och ömhet. Och nu tror den benägne läsaren att hennes man ögonblickligen föll till hennes fötter? Visst icke! Han sade temligen sträft: Mabel, huru kom du hit? Mra Vane, sade Margaret, trodde att ni tappat den väderflöjel ni kallar ert hjerta, i Coventgarden, och att en skådespelerska upphittat det. Hon kom till mig för att fråga derefter. Men detta bref, undertecknadt af dig? sade Vane, alltjemnt tilltalande Mabel. Skrefs af mig på ett papper, der tillfälligtvis mrs Vanes namn förut var skrifvet, svarade Margaret åter. Saken är — mr Vane, jag fögar knappt se på 9 Se A. B. M 2—19, 21—25.