AR SARS EE SSSATTNng BSEREASESLESTERTESTASNY,, VE SME för här både byggnadskostnad, bruttoinkomst och nettobehållning under 1871 för olika bandelar, allt pr banmil räknadt. Uppgift terna derom ha följande utseende: : 7 ET ES så btfe SSR 3 PSö5 IF Ä IT 22 R-CARD 3 Eg 5 ja ERS IN RR TR id fö ER TB ÅSE kl NR? Cr : EE RER z 2 : Rdr; Rdr. — Proc Upsala—Stockholm ... 847241 56588 822. Stockholms Södr: Gnesta.. 1504 832 92760 2694. Gnesta—K: m 798245 68804 3.957. Katrineholm — Hallsberg .. . 798117 71113 444. Hallsber; 738788 71811 ban. Hallsberg— Töreboda 749675 88064 6,291. Töreboda—Falköping 911954 919907 5,176. Fahlköping--Göteborg 977133 138887 8.04. Fahlköping—Jönköp. 590004 58268 4.94. Jönköping—Elmhult. 798203 45571 2383. Elmhult—Malmö ...... 900341 103015 5,ss3, Katrineholm — köping.. . 1011 858 44735 2.051. Laxå—Kri 950186 39762 219. Kristinehamn — Arvika . 1106586 28049 1127. Arv CE FISEN . 887756 17544 0019. Statens samtlig: vägar. inbertknadt sammanbindningsbanan genom Stockholm 951952 72082 3.164. Man finner häraf huru det synnerligen fördelaktiga resultat, som en del bansträckor lemnat i afseende å nettobehållning, dragesg ned dels derigenom, att en dellinier äro så dyra, att de, oaktadt ganska liflig trafik, likväl lemna ringa nettoinkomst på anläggningskapitalet, dels derigenom att en del linier, synnerligast den nordvestra banan, voro under det år, hvarom fråga är, ännu mycket svagt trafikerade, Likasom emellertid resultaten af trafiken å vlika delar af statsbanorna äro egnade att tjena till ledning med afseende på hvad man kan hafva att vänta af banor i olika beskaffade och belägna delar af landet, så äro äfven resultaten at trafiken på de pri vwata banorna i samma riktning synnerligen intressanta och uppiysande. Vi meddela äerföre här till slut en tablå öfver bruttoinkomst per banmil, utgifternas förhållande till inkomster och nettobehållningens förhållande till hela apläggningskostnaderna såväl för statens samtliga som för alla 1871 för trafik npplåtna enskilda banor. Dessa förhållanden gestaltade sig under 1871 sålunda: del , RP Fd E FR BIS gg FER Sägs 20 285 SSE 25 Ad 2ENER SS PE beter . med PU . ER PETER Rdr, Proc. mo Statens jernvägar... 72082 50288. 3764. ing—Hult — och ora—Ervalla.,.... 59451 56,812, 3452. Köping—Uttersberg. 25342 56:18, — 4713, Berea 38323 41.416. 4,223. Uddevalla — Weners—Herrljunga........ 89592 50,279. 3573. Wexiö—Alvesta ...... 42501 54,934. 4,278. Kristianstad--Hessle44.827. 4.798. a 018: Byt0ts Gefle—Dala . 59539 42.314. 12.128. Norbergs.;. .. 55809 40.107. — Bod. Wessman — Barkens49647 50,409. 5,011. Söderhamns 58,703. 8,899. Marma—Sandarni 143009 38,220. 12.840. Kristinehamn — ändan 42.534. 8,686, Hudiksvall: 48.358. 8117. Frykstads 3H,024. 13,87. Kroppa.. 50018 24:29. — 2. Yngs--Daglöse (hästhala )oeseensssvtrvsrte 47881 65298. — 8182. De siffror vi här meddelat behöfva knappast vidlyftigare kommenteras, hvartill vi för öfrigt nu sakna tid och utrymme, JEndast det anse vi oss böra erinra, att de siffror, som angifva nettobehållningens förhållande till byggnadskostnaden, alldeles icke angifva den afkastning de särskilda privatbanorna lemnat sina delegare. Det är nemligen klart, att om bolagen haft attförränta lån, som dragit högre ränta än ba pornas afkastning, uttryckt i procent af anläggningskostuaden, så ha aktieegarne icke kunnat erhålla så stor utdelning, som afkastningsprocenten angifver, samt att, å andra sidan, om bolagen haft lån, som dragit wida mindre ränta än afkastningsprocenten (såsom t. ex. Gefle—Dala-bolaget) eller om de redan amorterat någon större del af de för banbyggnaden upptagna lån, så ha aktieegarne kunnat komma i åtnjutande af vida högre utdelning å sina aktier än det procenttal, som uttrycker förhållandet mellan behållning och anläggningskostnad,