sökes, hvilket undertöcknad kan intyga med en flere gånger gjord erfarenhet. . Då fråga är om jemförelser, bör måhända icke fördöljas, att den svenska statskalendern har framför den danska ett bestämdt företräde derutinnan, att den förra innehåller de vigtiga uppgifterna om födelseoch utnämningsår. hvilka enligt regel saknas i den Senare, Då en gräns måste finnas för ett arbetes omfattning, torde man icke få begära, att den svenska statskalendern utvidgades så, att den kunde undantränga länskalendrar, stiftsmatriklar, handelskalendrar, statistiska handböcker o. s, v. Hvad nytta det särskildt skulle medföra, om, såsom tidningen önskar, statskalendern äfven redogjorde för landstingens sammansättning, är svårt att inse, då man har att välja emellan, att kalendern, som utkommer vid det nya året, skulle upptaga antingen det landsting, som varit samladt under sistförflutna höst och hvars funktion således kan enligt regel anses vara slutad, eller det landsting, som skall sammanträda näst följande höst, men hvars ordförande och halfva antal äro okände, Frågan, hvarför komministrar äro mindre berättigade till en plats i statskalendern än kronolänsmännen, torde ock af det nu anförda vara besvaradt, då man erinrar, att de förras verkningskrets sällan eller aldrig sträcker sig utom församlingen, men väl de senares tjensteåligganden äro af beskaffenhet att kunna tagas i anspråk af äfven utom kommunen stående personer, hvilken åsigt ock toråe hafva förmått nuvarande statsrådet och chefen för k. civildepartementet att anhålla om den plats, som blifvit för kror.olänsmännen lemnad i statskalendern. Större betydelse ega de ifrågasatta statistiska upplysningarne, om det nemligen vore möjligt att utan kalenderns tillökning i omfånget och deraf föranledda stegring i pris upptaga sådana. Då de årliga förändringarne i statistiskt hänseende icke kunna för en kalender hafva samma värde som vexlingarne i sjelfva personalen, lär väl behofvet af upplysningar om de förra i de flesta fall kunna fyllas genom den administrativa och statistiska handbok, hvilken finnes såsom bihang till Sveriges Statskalender särskildt utgifven. Ett årligt inrymmande i kalendern af de vigtigaste delarne af denna handboks innehåll skulle troligen i tidens längd förorsaka allmänheten en lika stor utgift, som köpandet af den fullständigare handboken, när en ny upplaga af denna anses nödvändig. Bland önskningsmålen i fråga om dessa statistiska uppgifter tyckas äfven vara upplysningar om fideikommisser och större egendomar m, m. Meningarne derom, huruvida en statskalender är rätta platsen för dylika appgifters offentliggörande, kunna vara delade, men så mycket är säkert, att man på det högsta måste betvifla, det Aftonbladets artikelförfattare kan namngifva den myndighet, som vore i stånd att lemna en fullständig uppgift på fideikommisser i Sverige och ännu mindre om de frliga förändringarne i fråga om eganderätten och dylikt. I afseende på den i Norge utgifna kalendern meddelas i tidningen åtskilliga uppgifter, som icke äro öfverensstämmande med verkligheten. Så t. ex. utgifves denna kalender icke af Kristiania universitet, utan är ett helt och hållet enskildt företag af nägra tjenstemän inom statsdepartementen; vidare utkommer den icke årligen, utan hvart annat år, och är sålunda den i Sverige årligen utgifna ingalunda någon öfversättning, utan är ett sjelfständigt arbete, hvaraf åtminstone hvart annat år behofvettorde göra sig gällande, äfven om den svensknorska kalendern ieke kan lemna alla i detalj gående upplysningar som den ensamt norska, Meningen med detta genmäle har icke varit att säga, det allting är förträffligt med Sveriges och Norges statskalender, utan att visa, att anmärkta ofullkomligheter äro beroende af omständigheter, hvilkas öfvervinnande är: förknippadt med icke ringa svårighet. Kalenderns egenskap att vara med stående stilar nppsatt erbjuder ock den lättaste utvägen att utan större kostnader göra förändringar, nemligen genom att låta dessa inflyta så småningom, hvilket äfven hittills skett och skall såvidt möjligt också framdeles iakttagas, såsom :t. ex. införandet äfven af vice-konsuler, hvilket vår ifrågasatt redan för detta år. Att vilja öfverflytta högsta utgifningsbestyret till statistiska centralbyrån, kan väl ej vara välbetänkt; någon särskild vinst för kalendern är ej att häraf påräkna och ännu mindre för embetsverket, som redan förnt har alldeles tillräckligt många åligganden. Stockbolm den 9 Jan. 1873. Redaktören af Statskalendern. DT) vi nttrveklisen förntsatt att ansvaret