mr Reed, att de väntas skola göra ganska god fart och bli ganska sjödugliga. De skola förses med ig starka maskiner, hvilka de till följd P?f sin form med lätthet kunna bära på samma Ne en kraftig och fullständig bepansring. r Reed har i en rund ångbåt af 24 fots diameter färdats omkring i en bassin i Kronstadt, och båten gjorde ungefär samma fart som är vanlig för ångbarkasser i allmänhet. Väl krusade sig vattnet i de förunderligaste böljor och ursfningar och tycktes icke rätt veta hvart det skulle taga vägen, men ryssarne bry sig icke om detta; de öfverlemna åt vattnet att sjelf leta sig väg, om de blott kunna föra mycket tjockt pansat och mycket svåra kanoner på ett jemförelsevis litet och billigt fartyg och kunna gifva det od fart utan alltför öfverdrifven maskinkraft. essa Tfarsyg äro flata i bottnen, och det första and dem blir 90 fot i diameter, får 12 tums sar, ligger 12, fot djupt, framdrifves af 4 skrufvar och har en back för-ut för ankar med tillbehör samt ett utsprång akterut för rodret. Mr Reed vill icke bestämdt yttra sig, huruvida dessa fartyg kunna drifvas upp till stor fart, men ser dock intet hinder derför och tror, att de af mr Froude och professor Rankine nyligen gjorda experimenterna icke bevisa någonting deremot. NN heller vill han bestämdt förklara sig emot sådana fartygs sjöduglighet; han yttrar nemligen, att väl skall stor stabilitet och ringa djop; ende i allmänhet medföra stor orolighet i sjön, men äfven här finnas dock åtskilliga mo: ment i motsatt rg och flere kunna med lätthet åstadkommas. Han ärlikväl öfvertygad, att dessa fartyg, på samma gång de med mycket stor hastighet skola vända för sitt roder, icke skola vägra att lyda rodret under ånga, åtmin stone icke i smult vatten, och säkerligen icke heller i sjögång. En mycket tilsenlig egensta som icke nog kan uppaten ha dock otvifvelaktigt dessa fartyg. De kunna, då de ligga föga djupt, äro cirkelrunda och af stor bärighet, med mycken lätthet bepansras till stor tjocklek ända ned till bottnen och sålunda göras, så vidt möjligt är, säkra både mot Harveys och mot den sjelfverkande torpedon. — Fältslagsstatistik. Militär-Wochenblatt meddelar en intressant jemförelse mellan de tre stora bataljerna vid Königgrätz, Gravelotte och Sedan. Enligt densamma voro stridskrafterna å ömse sidor följande: Vid Königgrätz: 315,000 preussare. 320,000 österr. och sachsare. Vid Gravelotte: 120,000 fransmän. N 200,000 tyskar. Vid Sedan: 130,000 fransmän. 200,000 tyskar, Slaget vid Königgrätz är sålunda med afseende å de stridandes antal den största batalj i detta sekel, ty deri deltogo 30,000 man mer än i slaget vid ur Förlusterna i döde och sårade uti de tre stora bataljerna uppgå till följande siffror: Vid Königgrätz: 30,000 österr. och sachsare. 10.000 preussare. Total förlust: 40,000 man. Vid Gravelotte: — 14,000 fransmän. a 20,000 tyskar. Total föriust: 34,000 man. Vid Sedan: 14.000 fransmän. 10,000 tyskar. Total förlust: 24,000 man. Königgrätz är således äfven med afseende å menniskoförlusten den största bataljen, och ingendera af de stridande parterna i 1870—1871 års krig, hvarken vid Gravelotte eller Sedan, har lidit så stora förluster, som österrikarne och preussarne i bataljen vid Königgrätz.