3 SVE ANAL a IR RA ket man äfven torde ha.att hoppas nägra materiella fördelar, känna vi icke att i afseende på vårt förhållande till andra län der någonti?g anmärkningsvärdt under det förflutna året timat, Hvad äter angår de märkligare tilldragelserna. under årets lopp i. frimmande länder, så skola vi en annan dag åt dem egna en särskild återblick. Som bekant är, hade för omkring tre och ett halft år sedan blifvit af generalpostdi-. rektören utarbetadt ett förslag till en s. k. allmän poststadga. ; pA pm Detta författningsförslag hade ett dubbelt ändamål. nå Det ena var att åstadkomma en kodifiering af alla ännu gällande föreskrifter rörande postväsendet. hvilka finnas spridda i en stor mängd, sedan början af 1700-talet utkomna författningar. För åstadkommi de af en. sådan kodifiering had får 1790 blifvit nedsatt en Särtkildagr Beredning till. postverkets reglering. Ett liknande uppdrag hade år 1806 lemnats kanslirätten. Och slutligen hade rikets ständer, i skrifvelse den 30 Mars 1810, anhållit att ett sammandrag af alla gard MOSSE TRENINAr till en förörapmg må författas och allmänheten kungöras. Frågan var således icke alldeles ny, då dn för några år sedan åter upptogs till be-, handling, ehuru, som generalpoststyrelsen; atltnärker imissivet till dess förslag till all-; män poststadga, de hos styrelsen förvarade handlingar icke lemna någon upplysning om de, författningsförslag. som medjanledning af förenämnda uppdrag kunna n va blifvit ut. arbetade. FR kv Såsom nätnndt blifvit, hade emellertid förslaget till allmän poststadga äfven, ett an nät ändåmål än det att åstadkomma. en kor difiering af förut gällande författningar. Det. afsåg jemväl att i sättet och .vilko ren för postutvexlingen åvägabringa sådana förändringar, som i andra länder blifvit med fördel genomförda, och som. kunde vara egnade att låta postinrättningen, på ett tidseäligt sätt, utveckla sig till hvad den kän och bör blifva. uar Ok Med anledning af det nämnda författningsförslaget. hade, både vid 1870 och 1872 års riksdagar, särskilda k. propositioner blifvit till riksdagen aflåtna. . Också hadej redan. före utgången af år 1872, med anledning derat afgitterna för bäde öppen: och: sluten rekommendation blifvit hedsatia.. Särdeles gäller detta den s.k. slatna rekommendationen, som för få år sedan betalades med 35 öre, medan afgiften för,dehsamma nu utgör endast 18 öre. AlfTu hade s. k.: frankokuvert och, brefkorti hen vänförda, samt slutligen, genom. postbidera ning, jordbruket blifvit befriadt från emdlänge öfyerklagad tanga af wpostföringen. wet. 5 oo Det. vigtigaste och, förhämstå svegev Hr införande af en, förändrad ordning i afseende å hostinrättningens verksamhet har emellertid. nyligen tagits genom utfärdandet af. generaly oststyrelsens kungörelse rörande vilkören tör-postutvexling mellan inrikes orter: m, m., hvilken nyligen från trycket utkommit. . z ) Denna kungörelse, upptagande 60 tryckta ERS VAR i bjeltva verket, hart under förändrad benämning, en fullständig poststadga, eller im: 2: o.sen författning, hvarigenom med noggrannhet bestämmes förhål Jändet mellåt allmänheten? och postverket, hvad den:förra eger att af det senare fordra och hvad allmänheten bör iakttaga då densamma anlifar postverket. .Med. afseende 8 sakens, stora vigt och, betydelse för den korresponderande allmänheheten meddela vi här nedan en kortfattad uppgift på de väsentligaste förändringar i sättet och vilkorei för postutvexlingen, som blifva en följd af den nämnda författningen, Mvars tillämpning begynte med ingången af inuevarande år. : Tvatseende å vigtsatserna för bref har införts den förändring att brefvaf högst 4 orts vigt betraktas som enkelt,. dorför portot utgör 12 öre, å för breb af mer ät 4 och högst 25 ort betalas. 24. öre, i stället för attför ett 25-ortsbref portot förut utgjort 96 öre. för bref af mer än-25 och högst 50 ort bota BaO iler det; trbittilla förtot t försett 50-ortsHj till 1: rdr 32 öre. Bref, som väga mer ä05O: ort, betraktas som paketer. Uppgår vigten af paket icke till mer än 2 I, och är i öfrigt paketet af der form och beskaffenhet att det utan olägenhet Karförsändas i postväska, häntöres det tills. k. småpaketer, kriga gbgporärtö petetftön erlägges utan afseende å den väglängd paKetet skäll fortskaffas, Sep Detta medelporto utgör: -30-öre, om paketets: vigt icke öfverstiger I RN lpund. pb os og f sk öre, om vigten öfverstiger 1, men 6j 2 Till ernnd för taxerid z gen af andra paketer Jen i allmänhet afståndet mellan at. gångar 00 adressorten, dervid: likväl: två jeornvägsml! täknas som ei mil. För hvar väglängd af Dö8st i al betalas pr skålpund af paketets, vigt 3 öre, under iakttagande likväl deraf att ICO I nå el a : : ågot fall afgiften utgår med mindre. än 50; re. förd för paketors byt ollmicke. draga, me; g 3 p te; Nu Dylikt paket ekall alltid åtföljas 5 j ) adressöref, upptagande adressatens namn. ; vistelseort samt det, paketet åsatta märk , Adregsbrefvet, som. dock ej får Väga öfverle 4 ort, fortskaffas. algiftsfritt. Paketer kanna numera äfven Utvoxlag I g enoin såmtliga poststationer. j 7 Afgifterva-för paketers befordran, hvilkalt hädanefter kunna utgöras äfven. med fri)! märken, : erläggas antingen vid afsändandet: eller. vid mottagandet.; Vägrar emellertid! :adressat utlösa ofratikeradt paket, uttages IC afgiften hos afsändaren, J land .de. s. k. Värdeförsändelserna sär-: iljas rekommenderade. bref (de fordom s, k. i Slutet rekommenderade) och assurerade för. i bin Telge. (tootsvarande de fordom öppet .xe-1 kom enderade brefven). Nöje nen ANN s meddelas numera. icke, allenagt 8 Pen. ENar och obligationer, utan äfven ä, alla an. slags värdepapper, skuldsedlar, 4