och hvilka helt säkert skulle kunnat gjort. god nytta i Finland. Under sistnämnde året fick Dahlberg tillfälle att resa till Gefle och derstädes fira bröllop. Lysningen afkunnades alla tre gångerna på en söndag, och åtta dagar efter bröllopet var han åter vid regementet, Under derpå följande tvä år eller 1717 och 1718 hade Westerbottens regemente hårda strider att utkämpa med danskarne. I Strömstad håde regementet en svår dust med den tappre Tordenskiold och fick under flere timmar på stranden uthärda elden af 400 kanoner från dennes fartyg. Den till tänkta landstigningen hindrades emellertid och danskarne ledo betydliga förluster vid försöket att landstiga, utsatte som de voro i öppna båtar för svenskarnes kanonoch musköteld. Under vintern 1717—1718 led regementet förfärligt af sjukdomar och förlorade sä mycket folk derigenom, att detsamma till slut endast utgjorde 160 man stridande. Carl XII hade emellertid från Lund anländt till Strömstad, der qvarlefvorna af Westerbottens regemente lågo förlagda, Under hans vistande derstädes fick Dahlberg tillfälle att utmärka sig medelst eröfrande af två danska galerer, som lagt sig bakom en holme en mil utanför staden, Dahlberg erhöll befallning att bemanna några båtar för att angripa dem, hvarvid han erhöll under sitt befäl 1 löjtnant, 6 underofficerare och 70 man. Med förlust at 20 man lyckades han också bemäktiga sig dessa fartyg, hvarvid en kaptenlöjtnant, 1 löjtnant och 70 man tillfångatogos. Kaptenlöjtnanten, som befanns bafva varit evensk undersåte, arkebuserades. Regementet måste nu söka att uppbrisga sin numerär, då detsamma knappast utgjorde