läger 380,000 namn, bar nu blifvit färdig tryckt i nationaltryckeriet i Paris. Etthundr tjagufem sättare hafva under tre månader tid varit sysselsatta med detta arbete; oc) sju pressar lafta beständigt varit i gån; för tryckningens skul. Hela förteckningei utgör också en volym på 13,136 siddr: Vid spanska cortes sammanträden de: 18 dennes gaf Zorillas af oss förut omnämn da plan angåendo slafveriets afskaffande p! Por:o Rico anledning till en interpellatior ifkongressen af den alphotsistiske döputera den Bugalla!; hvilken talade om den oro oc! ägitation, som till följd åf a lan Kerr kade, i älla pråvifsör på halfön. Reformens Retlder, hvilkas talan fördes af hr Bugallal säga, att en sådan åtgärd kommer i ett ill; valdt ögonblick, emedan Cuba ännu är: fuilt uppror, och att den måste medföra An tillernas förlust, Zorilla gendref med mycket styrka motståndarens alla invändningar och frågade, om det skulle vara rätt att förklara Spahieng allä provinser i bslägtings iilstånd; Srätdan en del af Andalusien eller Ustalonien rest sig, eller om det icke fastmera var i högsta grad orättvist att låta alla belägringstillståndets vedervärdigbeter tynga på de fredlige och laglydige invånarne, Sådan är Porto Ricos ställning, och regeringen har beslutit sig för att bevilja denna ö alla de reformer, som erfordras för att göra den till en spansk provins. Den spanska municipallagen skall genast tillämas. Det militära öfverbefälet skall skiljas rån den civila styrelsen. Ett förslag om lafyeriets afskaffande skall ofördröjligen förplis8ål cortes, Konseljpresidentens tal helsades med stormande bifall af den radikala majoriteten, af den republikanska fraktionen oc: af åhörarne på läktarne, Kongressen antog i anledning af dessa förklaringar med 214 röster mot 12 ett förtroendevotum för ministåren. Genom detta votum kan framgången af Zorillas förslag anses på förhand gifven. Den republikanske d3puteraden Oastellar böll vid 1 fråga varande tillfälle ett glänsande tal till förmån för emancipationen — ett tal, i kYilket lan, få, ätt fägå, öfförträffade sig sjelf och gom KHeisades med de lifligaste bifallsyttringar. Sjelfva lagförslaget angående slafveriets afskaffande på Porto Rico framlades för kongressen julaftonen den 24 dennes. Det är indeladt i fem artiklar. Första artikeln stadgar, att alla slafvår skola vara fria inom fyra månader efter lagens antagande och kungörande i öns officiella tidning. De följande artiklarne avgå den skadeersättning, som skall gifvas slafegarne. Beloppet af dennå ersättning skall bestämmas af regefingen på försleg af en kommission; bestå bnde af tivilgtveriisten på Porto Rico, tra medlemmar, utnämnde af proviacialdeputationen och tre andra, tillsatta at de fem största slafegarne. Denna kommissions beslut skola affattas efter röstpluralitet. Slatligen bemyndigas regeringen att vidtaga alla de mått och steg. som erfordras för att brivga lagen till fullständig verkställighet inom den i artiklarne 1 och 2 fästställda tiden. Förslagets usptäsande helsades med bifall af kammaren och den talrika publiken på läktarne. I anledning af detta förslag yttrar Journal des Debats: sM Tyck önska Spanien till att det än sintit fig för att afskalfa isom sina besittningar denna förhatliga slafveriinstitation som un-: der ärötögdraden varit en skamfläck för civilisatlonen, Det kommer i detta hävseende:! sist bland alla folk i Enaropa, men det kom: mer likväl. Vi kunna icke annat är beklaga. att lagförslaget endast gäller Portol:! ico,.och att spanska regeringen, af skäl, hvilka det är svårt att klart utreda, äsnu! gör ett undantag för Cuba. l I Schweiz har förbundsförsamlingen: denna månad haft sin vanliga vintersession( och bland annat valt förbundsrådet för näst-!1 kommande tre år. Såsom vi förat omnämnti( hade man väntat, att af de sju hittillsval, rande medlemtiärine minst två, nemligeni Ötiallet-Venel och den gamle Nasff. som eu-1 tit i förbundsrådet alltsedan år 1848 och ; organiserat hesa det schweiziska postväsen-le det, icke skulle blifva omvalda, emedan dell ej varit för författningsrevisionen; men att!i endast den förstnämnde aflägsnades och er If kattes genom Borel från Neufchatel. De an-t dre återvaldes alla, Naeff dock först vidlt tredje valet och endast med 88 röster bland r 168. Till förbundspresident för nästa årjiä valdes Ceresole från Pays de Vaud och tilljs vicepresident Schenck. Lika liten framgång t hade revisionspartiet eller detcentralistiskal bh partiet vid valen till förbundsdomstolen.k Det försökte nemligen att gifva denna dom-t stol en helt och hållet ny samian ättning;p men af elfva medlemmar återvaldes sju ochl bland de fyra pyvalde befann sig icke dans man, som detta vårti framför allt ville hafval a vald. newligen Fried:ich från Genevs, som)6 förut varit president i nationalrådet mene vid omvalen staunat i minoritet, Vid förut)b omnämnda val höllo da liberale och federa-a listerne tillsammans mot demokraterne eller g revisionspartiet, men vid presidentvalet förA nationalrådet eller rättare sagdt vioe-presi-g dentvalet (efter gammal sed väljes nemligen 2 alltid den som under förra sessionen varito vice-president till president) förenade sig delb liberale med demokraterne och genomdtefvo b sålunda med 74 röster af 116 Desors valll: till vice-president. Till demokraternes stora d ledsnad ha deremdt i ständerrådet (öfreln kammaren, som bestär af 2 representanter d för Hvar kanton) federalisterne öfvervigten,d och de ha med 20 röster mot 18 valt en af!iF de sina till vice-president. nr Författningsrevisionen är dock ingalunda mn uppgifven. I nationalrådet ha 36 medlem-s mar framställt ett yrkande om, att förbundeIb rådet i nästa sommarsession skall framlägga !f ett nytt förslag, och detta har nästan en-jr RNE 2 RA RR RR EE LA PSA