42 aetla OSONDILCRA faClioral. nd LITTERATUR. Militär-litteratur-Föreningen. Tu. Vi ha i det föregående väl mycket sysselsatt 0oss: medsendåekaf öfverste Borbstzdts arbete, men då jast häruti ligger förklaringen till den utomordentliga framgång, som under hela kriget från början till slut följde de tyska vapnez, hafva vi icke kunnat underlåta att på denna del af arbetet fästa läsarens synnerliga uppmärksamhet. Förf. öfvergår härefter till skildringen af det sätt, hvarpå tyska arm6erna förstodo att begagna det i strategiskt hänseende och således för trupptransport särdeles ofördelaktiga tyska jernvägsnätet; men då, för att beragna författarens ord, hvarje dag som vinnes för armåns transporterande i fullt stridsfärdigt skick till krigsskådeplatsen är att betrakta som en strategisk seger, hade under sista åren inom preussiska generalstaben utarbetats en plan, enligt hvilken i händelse af krig med Frankrike trapptransporter på jernvägen skulle kunna ske på det hastigaste sätt som vore möjligt och förberedelserna voro så väl träffade att denna storartade plan till punkt och pricka utfördes. Med den utomordentligaste ordnirg och med en otrolig hastighet kas 13 armekårer utgörande 447,000 man inom loppet af 10 dagar från alla delar af Tyskland in i Rhen-Bayern. Huru allt var ända in i de minsta. detaljer utarbetadt framstår klert om man betänker att första mobiliseringsdagen för de tyska armöerna var den 16 Juli och att redan den 4 Augnsti de tyska arm6ernardeke ao H strategiska uppmarsch utan att 3: wmncer befäl af rinsen at Pren dan hade slagit det första slaget och nä tiliintetgjort den vid Weisseuburg u general Douay framskjutna franska divisionen. Förf. öfvergår härefter till de franska och tyxka armbernas formation, styrka och sammandragning. Sedan franska armån för besättning af Alzgier, för bevakning af spa gränsen och till besättning i Civita Vecchia funnit sig föranlåten att från sin aktiva armå afsöndra 39 bataljoner, 34 sqvadrover och 10 batterier samt ytterligare det vederbörliga antalet trupper blifvit afdelade till depöterna skulle den! aktiva styrka Frankrike egde till sitt förfogande utgöra 325,000 man, -men då detta förutsatte att alla de taktiska slelarne innebåde sin fulla krigsstyrka och derta ingalunda var förhållandet kan den styrka Frankrike uppställde mot sin östra gräns icke beräknas till 300,000 man sä mycket mindre som den vid Belfort uppställda 7:de kåren måste lemna 1 infanteri och 1 kavalleribrigad qvar i Lyon för att hålla den oroliga befolkningen i tygel. Tager man au i betraktande att denna styrka, till följd af den korta til, som iförhållande till behofvet anslagits till dess formation, var i saknad af myckot s för en verklig operationsarme är ound nödigt och då nu dertill lägges den ytterligt sköra inre politiska ställningen, bör man finna det belt naturligt ati, då de i tra arm6er formerade tyska massorna utgörande 447,000 man i första och 112,000 man iandra linien, kastades in i Frankrike jemte 188.000 på divisioner formerade landtvärns trupper utom den mängd ersättning till största delen redan bildads un: färdiga att på första vink rycka öfver gränsen, dessa massor skulle neds!å allt motstånd, som ställde sig i dess väg. Förf. medgifver oförbehållsamt den höget betydligz öfverlägsenhot, Preussens konuag hade öfver kejsar Napoleon deruti att under det den förre visste att bakom den starka och tappra hären, som var honom i lif och död troget tillgifven, stod ett af patrio:iek hänförelse glödande tyskt folk, hos hvilket den passionerade politiska parti andan från förra tider förlorat allt insteg, kejsar Napoleon deremot kände marken svigta under sin dynasti och måste rikta sina blickär icke blott framåt mot fienden utan äfven bakåt mot Paris. Att denna kejsarens osäkra politiska ställning skulle försvaga hans verksamhetskraft måste väl hvar och en kunna inge, Ve! derföre det folk, som icke har mera 3 OA ku ; i L l f 1 t D 1 S mA 80 MH Fa tv OM be Br kd OM Ja mn AN o K D pg DD re vu Rv känsla af sin värdighet, än att detefter att t under nära ivå årtionden hatva uppt rökoffer åt sin monark för det han böjt till den plats i Europa som det på icke innehaft och dymedelst tillfredssti dess mest brinnande önskningar, tycker sig seke kunna ösa nog smädelse öfver honom, mär olyckan med tunga slag träffar honomlji och på samma gång folket sjelf. Bland alla de faktorer, som i så hög grad nwnderlättade segern för tyska armåerna och framför allt gjorde nederlaget så fuliständigt för Frankrike, måsto man lersna den preussiska gensralstzsben en framstående plats. M6fioxs nous de Y6tet major prussien. Med dessa ord afslutade öfvergte Stoffel en rapport, som han i egenskap af fransk miNtärattache i Berlin den 23 April 1858 afsände till sin regering. Men man bildar icke en generalstab på nåsra år och vi våga till och med uttala den tanken att man bildar den aldrig om icke impulser dertill utgår från de yngre officerarne på det sätt att de läggs I dagen ett verkligt intresse för det arbete som är erforderligt för ge: neralstabsofficeren ej mindre på studerkammaren än medelst öfningar på fältet. Många omständigheter hade emsilertid bidragit att vanvårda den för ett lands försvar så vigtiga institution som generaistaben i sjelfva verket utgör. Man hade i Frankrike alltid byst den föreställningen, att Algier skulle vara en 8å god skola för armba, och det är må da icke utan skäl man beskyllt franska cerare att hafva allt, som åftast rest den infödda befolkningen till Mppror, för att det skulle lemnas tillfälle för armen att utmärka sig; men den skola, kom armen här fck genomgå, om den yen bidrog att vänja tr ningar och för sakelser, gom kl et Ysrdrar, å girva armön den utbild. a e in ning i tjens inom preuss CÅ —— OO SO EN C ch mt oc bör ot FR ka upp och befäl vid kunde dock ingalunda: bidrsga tens iska as Huv van f mens officerare Å utgjordes af dylika truper, hvilka saknade den bildning som offirn bör ega för att kanna rätt fylla sin plats, men då nu generalstaben måste vars urvalet af: de skickligaste officerarne, sb ärvt fylla sin plats, unde denna egendomlighet inom de franka officerskårerna ej annat än skaditgt inverka på generalstabens bildning. Förf. ger dock allt erkännande åt franska armön i så ora åt han anger att ,hvad personlig