KF NERVER Ve ER Oc BE WWE :, — R Polytekniska utställninegn i Moskwa, sl betraktad ur industriel och teknisk k Synpunkt. r V. b Här är kanske rätta stället att nämna något om Rysslands kemiska fabriker och!, deras produkter, dervid vi följa Mattbäis uppgifter. Det vore felaktigt att antaga, det fabrikationen af kemiska produkter i Ryssland daterar sig först från en nyare tid, ty flera fabriker finnas här, som blifvit grundlagda under detta sekel8 första år, men väl har densamma här, såsom öfverallt, tilltagit ofantligt. Ryssland eger också en ofantlig mängd råprodukter, passande till material för värdefulla kemiska fabrikat.r. Det importerar dock årligen en hel mängd kemiska produkter, sä t. ex. 1868 för 29,610,992 riksdaler färgstofter och för 20,640,145 rdr kemiska fabrikater. I Ryssland med Transkaukasien, Polen och Finland finnas 187 fabriker, som befatta gig med beredning af färgvaror och kemikalier för ett värde af, enligt Busehen och Matthäi, 20 millioner rdr, hvilket belopp nu mera säkert är fördubbladt I en enda fabrik i Moskovska guvernementet, tillhörig Waljaten Söner, tillverkas ärligen 140.000, centner färgvaror och kemikalier för enj. summa af af 6,250 000 rdr. Hitintills har Ryssland varit helt och hållet beroende af utlandet med afseende å tillgången bå soda och har derföre fnåst årligen sända till England många millioner rdr. Nu finnas der redan flera sodafabriker och ännu flera hoppas man snart skola uppstå. En annan för Ryssland vigtig industri är albumin-fabrikationen. Rämaterialierna dertill äro ägghvita och blod. Landet eger trakter, såsom de af tscheremisser, tschuwascher och mordwiner bebodda Wolga-trakterna, som äro bekanta för sin äggrikedom och hvarest man kan erhålla ägg till ytterst billiga priser. Blodets förarbetning till albumin sker med fördel i alla större städer och isynnerhet vid de större slagterierna i det inre af landet. Bland andra finnes i Moskwa en fabrik, som ärligen tillverkar 600 centner blodalbumin, Det är kändt att Ryssland är det land i Europa, som producerar mest talg; och härför har landet att tacka de svagt befolkade stepptrakterne och Siberien, hvarest köt tet ännu i dag finner föga användning och boskapen, samt isynnerhet fåren, en dast nedslagtas för vinnandet af talgon. Ryssland producerar 4—5 millioner tentner talg. Rikedomen på denna vara har icke allenast föranledt en liflig handel dermed, utan äfven grundlagt i stor skala drifna talgoch stearinljussamt tvålfabriker. Ryssland med Polen, Finland, Siberien och Kaukasien har 670 talgljusfabriker med ett Froduktionsvärde af 12.230.267 rår. — Der finnas 16 stearinfabriker, hvaraf 9 producerade är 1870 för 22,625,000 rdr. — I Ryssland, utomFinland, finnas 353 tvålfabriker med en årlig produktion af 7,888,380 rdr. Äfven stearintabrikerne producera en betydlig mängd tväl och såpa. Man skullekunna tycka, att, med den stora rikedom Ryssland eger på talg, förarbetningen deraf skulle vara betydligt större och att exporten af stearin och Wvål borde vara stor, men så är ej förhållandet. Stearinljus kosta iS:t Petersburg ungefär detsamma, som sådana i utlandet, hvilket mycket beror derpå, att de ryska stearinljusfabrikanterna ej vilja arbeta under en förtjenst af 25—30 proc., då sådana fabrikanter i utlandet få nöja sig med hälften Af den vid stearinfabrikerna söm biprodukt erhållna oleisen exporterades 1866 1808 centner med ett värde af 884.340 rdr. — Bättre än exporten af stearin ställer sig exporten af tvX, som är så i tilltagande, att den på 8 år stigit med 847 procent och utgjorde 1868 6061 centner med ett värde af 151.510 rår. Limfabrikationen är här icke obetydlig. Är 1868 exporterade Ryssland 1904 centner olika sorters lim (med undantag af busbloss och aönan fisklim) till ett värde af 240,422 rår. Till limfabrikationen hör den här allmänt använda 8. k. tafelbouljongen, hvilken icke är annat än. något sorgfälligare beredd och icke härdt torkad lim. Vi finna här af flera exponenter utställda profver på busbloss (fiskiim), en del af alldeles utmärkt beskaffenhet. Ryssland exporterade är 1868, 1397 centner husbloss till ett värde af 837.000 rdr. Från endast några, Tyska, men flera utländska fabrikanter; finna vi här benmjöl utstäldt. Med den kännedom om förhållandena, hvilken vi ega, finna vi Matthäi Ha fullt skäl för sitt yttraude, att det knappast gifves en värdefullare råvara, med hvilken Ryssland misshushällar till den grad, som med kreatwurebenen. Icke blott att här finnas många trakter, sösom t. ex. Wolgatrakterna, ja, hela det östliga Ryssland, der ingen menniska tänker på, att kreatursbenen ega ett verkligt värde, och ingen anär, att man på något sätt kan använda desamma, utan jemväl i andra delar af Ryssland, hvilka befinna sig nära exporthamnarna och der de derföre verkligen samlas, säljer man dem för så ringa pris, att högst samlingsoch transportkostnaderna blifva betaldte; hvaremot köparne mot hög vinst sälja dem till utlandet. Så exporterade Ryssland 1869, 395.390 centner ben; och det är lätt attfaita hvilken oerbörd vinst, som kommit landet till godo, om dessa exporterade ben hade DD kH AS tet Br RR Åasesnsn nes R RER RR AR RRERRRE ERE