huset och i synnerhet öfverhuset komma a göra starkt motstånd. För kort tid sedan utnämde den spausk regeringen general Hidalgo till genera guvernör i de baskiska provinserna, en ut nämning, hvilken förorsakade en stark up ståndelse inom artilleri-kåren, hvilken ä känd för sin hängifvenhet för exdrottnin; Isabella. Hidalgo säges nemligen ha dei tagit i upproret den 22 Juni 1866, och de ha icke artilleriofficerarne kunnat tillgifv: honom. Då han ankom till Vittoria för at öfvertaga sitt befäl, infann sig icke en end: officer vid den officiella presentationen — de hade samtligen anmält sig sjuka, Ge neralen lät uppmana dem att infinna sig men förgäfves, Enligt oppositionstidnin garna skulle alla artilleriofficerare haft föl afsigt att protestera mot Hidalgos utnäm ning, och regeringen å sin sida skall he: funnit det nödvändigt att förstärka besätt ningen i Santander. Det är emellertid för ingen del säkert, att general Hidalgo, så. som han beskylles för, haft del i det blodiga myteriet den 22 Juni 1866, vid hvil ket ett artilleriregemente nedgjorde nästan alla sina officerare och gjorde uppror under general Pierrad — ett uppror, som vis gserligen undertrycktes af ODonnel, men först sedan det kostat omkring 600 man lifvet. General Hidalgo var på den tiden underofficerare, och att han tog del i myteriet är åtminstone icke bevisadt. Tvärtom har krigsministern Cordova vid cortes-sammanträdetiden 16 dennes förklarat, att beskyllningarna mot general Hidalgo voro osanna och att denne icke deltagit i upproret. Ministern tillade, att det var regeringens afsigt att straffa de olydige officerarne efter krigslag. Den republikanske deputeraden Navarette, en artilleriofficerare, försvarade sina kamraters handlingssätt och förebrådde regeringen hennes kortsynthet. Han ville tillika veta, att general Hidalgo föregående dag hade sökt sitt afsked, efter att ha fått order att sätta de af honom i hospitalet uti Vittoria arresterade officerare på fri fot. En annan deputerad, likaledes militär, uppfordrade regeringen att ställa general Hidalgo under ätal för missbruk af embetsmyndighet, samt derföre att han lemnat sin post. En komite af officerare i Madrid skall ha sjort regeringen det förslaget att antingen illsätta en hedersdomstol för att döma i striden mellan Hidalgo och artilleriofficearne eller befalla officerarne att låta förella sig för generalkaptenen och derefter sterkalla denne från hans post. Samtidigt ned denna rörelse bland militären harregeingen haft ett annat obehag, i det man i Sevilla arresterat en bekant republikan, geieralen och senatorn Contreras. Det vill ysas som om denna. arrestering berott på n förvexling med en annau republikansk artiledare, som uppgafs vara på väg till Jadiz för att der framkalla ett uppror.