ningväsende. Så långt de insända upplysningarne. Enligt hvad läsaren af dem behagat inhemta, förklara de visserligen, till tufvudsaklig del, det af oss anmärkta besynnerliga förhållandet, men de rättfärdiga ingalunda den uppställning af redogörelserna för de i fråga varande bankernas ställning, genom hvilken ett så vilseledande resultat framställes. Tvärtom anse vi upplysningarne gifva fall bekräftelse på vår förmodan, att de offentliggjorda uppgifterna äro felaktiga. Det synes oss nemligen alldeles påtagligt och comtvisteligt, att om de enskilda sedelutgifvande bankernas hos deras vexlingskommissionärer i hufvudstaden liggande medel betraktas och beräknas såsom tillhörande deras egna kassor, så kunna de omöjligen på samma gång vara. kommissionärens egna assa, Vi vilja derför hoppas,att nu, sedan nppmärksamheten blifvit riktad på förhållandet, chefen för k. finansdepartementet tillser, att sådana oegentligheter som de i fråga varande icke vidare må få förekomma i de qvartalsuppgifter, som af vederbörande barkinrättningar afgifvas, och kvilka, då de väl hafva till ändamäl, dels att ställa dessa bankinrättningar på samma gång under regeringsmaktens och offentlighetens kontroll, dels ock att lemna en ledning för bedömande af penningeställningen i landet, synas böra gifva en fullt riktig och upplysande öfversigt af deras ställning såväl med hänt syn till beloppet af innehafvande kassa som i andra afseenden. Ganska öfverraskande är det för öfrigt att af de insända upplysningarne erfara, att inom olika bankinrättningar olika metoder för beräkningarnes uppställande användas. Den ärade insändaren uppgifver att Skandinaviska kreditaktiebolaget icke särskiljer de andra banker tillhörande medel från de kontanta medel bolaget sjelf håller i kasså, utan upptager båda dessa delar af bolagets kontanta tillgångar såsom dess kassa-be hållning, Då nämnda bank i detta hänseende specielt nämnes, måste man deraf draga den slutsats, att andra vexlingskommisionärer icke följa denna beräkningametod. Likaså måste man af den uppgiften, att landsortsbankerna med allenast ett par undantag, såsom tillhörande deras egna kassor iaberäkna de medel, som ligga hos vexlingskommissionärerna, draga den slutsats, att äfven landsortsbankerna å sin sida följa olika beräkningsmetoder. Vi hemställa nu hvad slags. värde och tillförlitlighet skall kunna tillmätas ett sammandrag, som grundar sig på primäruppgifter, i hvilka siffrorna under samma rubriker hafva på olika håll en alldeles olika betydelse. Det torde med skäl kunna sättas i fråga, huruvida icke de konungens befallningshafvandes ombud, som hafva till åliggande att öfyervaka bankernas qvartalsrapporter, borde tillse att likformighet i grunderna för de meddelade uppgifterna eger rum. Då de icke se bättre upp, än att samma medel från två olika håll rapporteras ligga i egna kassor, så synes den kontroll, som af dem utöfvas, just icke kunna tillmätas synnerligt värde. Insändaren förklarar jemväl det vara möjligt, att äfven andra förhållanden, än det af honom uppgifna, kunna hafva nägontdel i det besynnerliga resultatet af beräkningen af beloppet riksmyntsedlar och silfveribankernas-egna kassor; men han anser, att endast en speciel undersökning af ställningen i hvarje bank skulle kunna härom lemna tillförlitlig upplysning. Vi tro för vår del; att det är en pligt för dem det vederbör, att, om de finna anledning för handen, att de uppgifter om bankernas ställning, som meddelas, äro i ett eller annat afseende mindre tydliga eller tillförlitliga, icke rygga tillbaka ens för det med en speciel undersökning förbundna besvär, för att i en så vigtig angelägenhet bringa reda och klarhet; och vi tro att dessa i förevarande hänseende mycket väl stå att vinna alldeles oberoende vå de af insändaren i slutet af hans uppsats såsom önskvärda framhållna förändringarne i lagstiftningen om grunderna för de enskilda: bankernas sedelutgifningsrätt. — Faststälda riksdagsmannaval. K. mr 4 Lau fagstatölt frih TaAhn rinaganna anh hv