mästaren Bonndyie frånnärrades 365 får; ve djerfve bedragaren igenkändes genåst al polis tjenstemäpnen vara förre kyparen Knut Adar Fredriksson från Stockholm, hvilken natten til den 19 sistl. September rymt från fattigförsörj njngsinrättningen härstädes, der han varit inta gen såsom sinnessvag. Fredriksson hade nem igen, efter att i sistl. Maj ha blifvit häktad fö åtskilliga bedrägerier och stölder härstädes, vi ransakningarne i rådhusrätten så väl lyckat förställa sig, att han såsom sinnessjuk fick ut byta sin bostad i cellfängelset mot sjukrummel å försörjningsinrättningen. Under den tid F varit på fri fot bar han rest land och rike om kring samt äfven besökt Kjöbenhavn, dervic han på flera ställen, såsom i Örebro och Kristi anstad, uppträdt såsom fin herre och tagit ir på de förnämsta hotellen, hvarom de i hans res koffert befintliga räkningarne bära vitne. Vic sin ankomst hit hade han emellertid, utom er riklig utstyrsel af reseffekter samt en vacke samling af sannolikt stulna portmonnäer och plånböcker, endast något öfver 3 rdr qvar a Penningarne. Instäld till förhör i poliskammaren i dag, ne kade Fredriksson till bedrägeriet, oaktadt ers bevis talade mot honom: han medgatf dock, att han under sin frihetstid äfven hedrat ofvannämnds skånska stad med sitt besök. För vidare ran sakning öfverlemnades målet till rådhusrätter och införpassades Bredriksson till cellfängelset. Innan han affördes försökte polisen att hos en härvarande fotograf taga en afbildning afhonom för att öka sin samling af porträtter utaf be ryktadepersoner, men detta försök misslycka des totalt, emedan han under fotagraferingen gjorde sådana grimaser-, att afbildningen blej alldeles oigenkännlig. Han förklarade också fi de medföljande polistjenstemännen, att han vis serligen en gång förmåtts att fotografera sig. men denna gång skulle äfven bli den enda och sista. Fredriksson, som är så beräknande och på samma gång så fräck, att ett motstycke torde saknas, har uppträdt äfven på andra ställen, bland andra i Jönköping och för dervarande polis presenterat sig såsom hr Bonnevies ombud att uppspåra bedragaren. Han lyckades så väl i detta sitt nya bedrägeri, att han narrade Jönköpingspolisen att arrestera en oskyldig, hvarpå han sjelf telegraferade till hr Bonnevie om fång: sten af bedragaren. Till Landskrona hade emellertid under tiden från Stockholms polis blifvit sändt ett porträtt, med förfrågan om detta vore bedragarens bild, och då detta befanns vara förhållandet, sähdes porträttet till Jönköping med första post. I sistnämnde stad igenkändes porträttet äfvenledes att vara just samme person, som derstädes Tppträdt såsom Bonnevies ombud under namnet Edlöf, och som sjelf telegraferat till Landskrona om sin egen person. Den stackars syndaren, som af polisen häktats såsom misstänkt, var en för fylleri tillvaratagen person, och som bedragaren begagnat som syndabock för att sjelf undgå misstankar. an a GR RN fi