2105 BLAUSIUTNNARLIBCE, SVIN Uad VILUG VIUALE besluta i ämnet. Öfverläggningen härom öppnades af Kapten Fries, som erkände, att hufvudstaden väl behöfde magasiner, men ock ansåg de hit nu ankommande fartygen behöfva svajrum; nuvarande fartygs dimensioner vore i allmänhet så stora, att sådant rum nu mera än tillförene vore alldeles nödvändigt. På hufvudsakligen denna frand hyste tal. betänkligheter mot det väckta örslaget, som afsåg att borttaga ej mindre än 220 fot af Stockholms hamnutrymme, I öfrigt befarade talaren, att den starka strömmen skulle undergräfva den blifvande fyllningen i Stadsgårdshamnen. Talaren yrkade afslag; uti hvilet yrkande flere af stadsfullmäktige hördes instämma. . Grefve ven Rosen önskade ej heller framgång åt förevarande förslag. Det vore i principielt hänseende tvistigt, huruvida kommunen kunde anses förpligtad att med betydliga utgifter underhjelpa den enskilda företagsamheten i afseende å anskaffande af magasinsutrymme. Tal. åberopade vidare de afskräckande exempel stadsfullmäktige hade genom sina föregående beslut om sammanbindningsbanan, Ladugårdslandsvikens fyllande m. m., och yrkade afslag. Han förband sig emellertid att inkomma med motion om Stadsgöräshamnens ordnande på annat sätt än det nu öreslagna. Hr Wistrand ville taga fasta på den siste talarens yttrande just beträffande sommanbindningsbanan, hvilken banas välgörande inflytande för hufvudstalen skulle såsom talaren trodde rätt erkännas och uppskattas af framtiden. Talaren trodde ej att man borde göra någon inskränkning i den nu ifrågasatta bredden af utfyllningen, hvilken bredd betingades af nödvändigheten att, för fyllningens bestånd, gå så långt ut med densamma tills horisontel botten påträffades. Då stadsfullmäktige nu genom bifall till utskottets hemställan icke komme att fatta definitivt beslut i frågan, utan densamma framdeles alltid skulle blifva understäld stadsfullmäktiges pröfning, samt då utskottets hemställan utgjorde en klok sammanjemkning af komiterades och drätselnämndens förslag, yrkade talaren bifall till hvad utskottet hemställt. Hr Weber önskade frågans återremitterande för erhållande af upplysningar om kostnaderna för hamnsträckan mellan Slussen och närmaste magasinet och huru mycket jernvägsspåren skulle komma att kosta samt huruvida icke beräkninfen af doceringarna behöfde ytterligare kontroleras. Hr Montelius fann åtskilliga motsägelser i drätselnämndens och beredningsutskottets gjorda framställningar och påvisade, hurusom formuleringen af utskottets hemställan vore så till vida olycklig, som, genom bifall till densamma, stadsfullmäktige skulle hafva bundit sig vid nu ifråga ställda företag. I frågans outredda skick yrkade tal. att ärendet måtte afslås. Hr Nerman fann ordnandet af Stadsgårdsham nen mycket behöfligt, men hade det emot före: varande förslag, att detsamma vore tilltaget i för stor skala, hvarigenom åtskilliga andra nödvändiga arbetsföretag skulle komma att åsidosättas ; äfven han åtog sig att väcka motion om ett annat sätt för hamnens ordnande. Hr Lindberg motsatte sig utskottets förslag hufvudsakligen på den grund att genom bifall till detsamma, inskränkning i hufvudstadens hamnområde och segelbara vatten skulle ske. Han hyste äfven tvifvel om den föreslagna anläggningens bestånd. Han fästade äfven uppmärksamheten derpå, att ett bifall till förslaget skulle hålla egarne till tomterna i Stadsgårdshamnen i en ovisshet, som hindrade dem att företaga några byggnadsarbeten. Hr Carlen talade mot s. k. sjömagasiner och åberopade dels andra städers exempel dels yttrande från i ämnet fullt hemmastadd person (generaldirektör Troilius) för att visa, att det icke vore ändamålsenligt att magasinen lågo alldeles bredvid kajen. Mot utskottets förslag erinrades derjemte bland annat, att kostnaderna för nu i fråga ställda arbeten icke blifvit utredda, att den vigtiga frågan om Stadsgårdshamnens ändamålsenliga ordnande skulle genom bifall till utskottets förslag uppskjutas i mer än ett år. Talaren yrkade afslag. Hr Lindhagen bemötte i ett längre anförande de skäl åtskilliga talare anfört, hvilka yrkat afslag å utskottets förslag. Sålunda ansåg tal. stort svajrum numera mindre vara behöfligt än förr. Trafiken ombesörjdes nu för tiden mest enom ångbåtar, och dessa blefvo gemenligen ossade och lastade mycket fortare än segelfartyg, hvarigenom icke så många fartyg på en ång låge i hamnen. Genom sifferuppgifter sökte fan för öfrigt. visa, att hamnutrymmet fortfarande skulle blifva ganska ansenligt, och attdet icke vore exakt då man sade att 220 fot skulle utfyllas, enär det blott vore på den punkt der landet bngtade djupastinåt, som fyllningen skulle erhålla nämnda bredd. Mot dem, som talat om fyllningens undergräfning genom Norrström erinrades, hurusom Norrbro stode midt i strömmen. Då nu styrkan af denna ström under många år icke utöfvat något märkbart inflytande på denna bro, vore det väl icke att befara att samma ström, som till södra landet hade 5000 fot att passera och dessutom afleddes åt andra håll, skulle vid södra landet åstadkomma en så förskräcklig skada, som man antagit, helst som den å de 20 foten närmast ytan hade att verka enast på den utomordentligt fasta pålgrunden. Mot påståendet att sjömagasiner icke vore lämpliga åberopade tal. exempel från åtskilliga utländska hamnar, särskildt Bremerhafen, och anförde särskildt med afseende på Hamburg, som hade blifvit af hr Carln anfördt såsom ett exempel talande emot förslaget, att kajen mellan dervarande magasinslinier, som af hr C. omtalats, ieke vore bredare än att den lemnade utrymme för de lokomobiler, som arbetade med lastning och lossning. Sedan tal. sysselsatt sig med kostnaderna och visat att dessa icke voro så outredda, yrkade han bifall till utskottets förslag, dock med det tilllägg, att blifvande öfverenskommelser med enskilda bolag eller personer skulle, för att blifva MA Må -— MR mc Mm bi mm mån Bm rr TR —— RN ottrt ot or 0 3 vv HN An Fd DD eV HS FR DD Br fO -DL RN vy Hr Ks VR fö för je få FR kn JE I-H-H oo JE --n gällande, underställas stadsfullmäktiges pröfning. 8 Hr Cederlund, som sökte ådagalägga dels det lö oafvisliga behofvet af ändamålsenliga magasiner ja i Stockholm, dels att Stadsgårdshamnen sällsynt! n väl lämpade sig för dylikas anläggning, åbero-In pade för öfrigt förhållandena i Londons och Li11; verpools dockor samt vid de nya magasinerna i h Antwerpen för att gendrifva åtskilliga mot plaä n gjorda inkast. Hr Booth framhöll vigten af att genom sådalg: na anordningar för) trafiken, hvilka minska dela; omkostnader, som drabba densamma, söka möta lr, den konkurrens ined hvilken hufvudstadens hand del hade att kämpa, samt yrkade bifall till förlaget. p . ; Tr Andersson yrkade äfven bifall till utskot-p: tets örslag, hvaremot hrr Samzelius och Sjöberg s hemstälug om afslag, den sistnämnde synnerligen I ic skönhetssinnets synpunkt. Hr von Pruncken. Bdelsvärd och J. W. Bergte im begärde återremiss. nom ärderag beslöts, med 52 röster mot 28,18 att återremiss utskottets betänkande skullelv blifva kontraproposition i hufvudvoteringen; mi-ri voriteten röstade för hr bindhagens förslag. Vid! votering om återsemiss eller afslag blef med 45 g röster mot 38, hvilka afgåfvos för återremiss, i beslutet, att beredningsutskottets förslag skulle d afslås. : Hos handelsoch ekonomikollagsam hade Stockholms magasinsaktiebolag anhållit om tillstånd g att få enligt upprättade ritningar å tomterna M sj 1 och 2 i qvarteret Glasbruket mindre i Stads1a gårdshamnen uppföra en större magasinsbygnad. I vy Frågan om förändring af gränslinien af nämnde Il q hvilken fråga skall underställas K. M:ts La. af Afnarotåthållarsemhetat hänIX