hären, uppgående till ett belopp af omkring 11 millioner gulden, hvaraf 3,750,000 gulden skulle användas till att hålla linietrupperna ett år längre än förr under fanorna. Krigsministern påstod, att ställningen i Europa gjorde ökade krigsrustningar nödvändiga, och att ansvaret för en olycklig utgång af ett krig skulle drabba delegationen, om hon vägrade den begärda summan. Dr Herbst (f. d. justitieminister) frågade, huru krigsministerns häntydningar på en farlig situation i Europa kunde bringas i harmoni med utrikesministern Andrassys försäkringar om att freden genom kejsarmötet i Berlin blifvit ytterligare befästad. Giskra (f. d. inrikesminister) fram höll, att det icke så mycket kom an på öfningstiden som på den krigiska andan. År 1848 hade en ungersk armå af honveds (na: tionalmilis) besegrat de österrikiska linietrupperna. Andrassy ansåg, att man borde rätta sig efter de militära auktoriteterna, hvilka alla yrkade en längre tjenstetid. Den tyska armån hade för sina lysande segrar i främsta rummet att tacka sin långa tjenstetid och sin omsorgsfulla inöfning. Krigsministern tillade, att både Italien och Ryssland förlängt tjenstetiden för linien. Brestel (f. d. finansminister) menade, att man ändtligen en gång i fråga om armån borde sluta att reorganisera och åtnöja sig med det bestående. Rechbauer anmärkte, att i Frankrike före år 1870 funnits en längre tjenstetid än i Tyskland, men att franska armån icke desto mindre blifvit besegrad i alla fältslagen. Vid anställd votering förkasvades regeringens förslag om tjenstetidens förlängning med 15 röster mot 5. Denna utgång har väckt mycken sensation i Wien och Pesth, emedan i trontalet hade antydts, att extrabevillningen för hären blifvit föreslagen efter mogen pröfning simt att alla ministrarne voro öfvertygade om dess nödvändighet. Dock torde knappast en ministerkris blifva följden af denna votering. Det är ännu oafgjordt hvilken utgäng saken skall få i plenarförsamlingen, och den ungerska delegationen synes vara redo att bevilja krigsministerns fordringar. Neue freie Presse yttrar, att ungrarne kunna vara frikostige för godt köp i fråga oml, krigsbudgeten, emedan de endast betala 301, p LR OO procent af de gemensamma utgifterna, under det att det cisleithanska Österrike måste utbetala 70 procent. Ungerska riksdagen, som vid delegationernas sammanträdande ajournerades, skall nu åter börja sina arbeten, hvilka denna gång säkerligen blifva ganska om-l:; fattande, i anseende till de mänga vigtigal. lagförslag, som skola komma under behandling. Icke mindre än fem förslag till svars-. adress på trontalet föreligga, nemligen från . Deakpartiet, från den lilla gruppen af eg. k.l. reformvänner, från venstra centern, från l yttersta venstern och de med densamma för-1 bundne rumenerne och slutligen från den serbiska nationella fraktionen, som på ungerska riksdagen representeras af endast fem personer. Deakspartiets adress är som vanligt endast en omskrifning af trontalet. Lika som detta framhåller den nödvändigheten af reformer och prisar regeringen. Der-! jemte uttalar den tillfredsställelse öfver mi . litärgränsens inkorporation i Ungern, så vidt den redan är fullbordad, och fäster uppmärksamheten på hvad riksdagen redan är 1869 uttalade rörande Dalmatiens skiljande från det cisleithanska Österrike och förening med Ungern. Häraf finner man, att magyarerne ingalunda förlorat dennal: fråga ur sigte utan ständigt vilja hållal henne öppen för att, när ett gynsamt tillfälle visar sig, kunna genomföra sin önskan : i detta hänseende. Reformpartiets adressförslag är utarbetadt af Schwarz, hvilken oaktadt sitt tyska namn är så god ungrarel: som någon. Det är mycket omfattande ochl barör alla möjliga reformfrågor, som varit under behandling. Det är egentligen ett nppräknande af alla de liberales önskningar och klagomål. Det börjar med att yrka en sådan förändring af underhusets arbetsordning, som är egnad att betrygga den fria diskussionen inom detsamma. Vidare yrkas jeke endast en reform af öfverhuset, gå att det kan upptaga alla landets celebriteter och derigenom gifva en säker stödjepunkt för en sann ntveckling af statslifvet gent emot de partilidelser, som äro oskiljaktiga från vår tids representativa system, utan äfven en reform af underhuset, kvilken hufvudsakligen skall bestå i införandet af en kunskapscensus eller fordran af en viss färdighet i att läsa och skrifva för att få utöva valrätt, bättre indelning af valdistrikterna, stränga lagbestämmelser mot korruption vid valen, förminskning af riksdagsmännens antal och förlängning af deras mandat. Vidare förordas förändringar i komimunallagstiftningen, sammanslående af små komuner och minskning af komiiaternas antal. Obligatorisk och kostnadsfri folkundervisning yrkas. Det beklagas, att trontalet icke lofvat någonting i fråga om att betrygga de olika religiösa konfessionernas frihet och likställighet genom införande af civiläktenskap och kyrkans skiljande från staten. Af icke mindre vigt är vensterns audressförslag. hvilket uppstälts af Koloman Fisza och Ghyczy. Det berör icke direkt de statsrättsliga frågorna, utan uppehåller sig hufvudsakligen vid bankfrågan,landets betryckta Anansiella ställning, ombildandet af öfverhuset samt valreformen och tadlar regeringen för det hon vid de senaste valen missbrukat sin makt och utöfvat en obehörig pression på valmänpen. I den yttersta vensterna adressförslag yrkas förändringen af förhållandet till Österrike till en ren personal union, afskaffandet af de!egationerna, en särskild ungersk här, allmän rösträtt och tpplösandet af den nuvarande, olagligt vaida riksdagen. Serbernes adressförslag förnyar de på sin tid af czecherne framställda klagomålen öfver Ungerns inblandning i Österrikes inre förhållanden, d. v. a öfver Andrassys varning mot en återgång till det federativa systemet och uttalar sig fiendtugt mot Tarkiet. RDR EA a IN Vi ha förut ott par gånger efter Daily Telegraph meddelat buskilliga uppgifter om en tillämnad egyptisk invasion i Abyssinien, Lan sm häram