Då Barnängens Tekniska Fabriks egare under form af annons i åtskilliga tidningar illa utfarit mot hr Henr. Gahn och bland annat såsom oförskändt, vorimligt och olagligt betecknat, att hr Gahn vill tillgodogöra sig det i Sverge och andra länder honom meddelade patent på en af honom gjord uppfinning, gom han kallat Amykos, tvingas undertecknade, såsom innehafsare af hr Gahns patenträtt, att jemväl i form af annons bemöta Batnängsfabrikanternas anfall, af hvilket, heskaffadt som det var, väl ingen lidit så stor skada som de sjelfve. I sista punkten af sin annons lemna anförde fabrikanter oss ett det lyckligaste tillfälle att öfverbevisa dem om den fullkomliga falskbeten af deraz mot hr Gabn riktade, i hög grad förnärmande beskyllningar, och begagnande oss af detta tillfätle, kunna vi för öfrigt lemna alldeles å sido de öfriga detaljerna af deras annons. Berörda sista punkt har följande lydelse: Hade hr Gahn verkligen genom ett nytt användvingssätt af den så länge bekanta Borsyran lyckliggjort verlden med något, som förut var i kosmetisåt hänseende okändt, så skule vi ej våga opponera oss emot honom, men då detta bevisligen ej är händelsen, så är hans högröstade ton ej blott obefogad, utan rent af oförsynt. Annonsörerne bekänna här uttryckligen, att vore hr Gahn verkligen upptäckare af Borsyrans ifrågavarande egenskaper och hennes användning på gruod af dessa, skulle de erkänna hr Gabn: anspråk såsom fullt befogade och icke vidare våga förnärma hans rätt, ellor med andra ord, de skulle icke då våga begå brott mot den hr Gahn beviljade patenträtt. Här beror sålunda allt på, om hr Gaha är upptöckare af Borsyrana anförda egenskaper och på grund af sin upptäckt gifvit hense ett nytt auvändniogasätt. Visserligen ge annonsörerne gig min af att kunna bevisa, att så icke förhåller sig; men något bevis för sitt påstående, såsom deras ovilkorliga skyldighet varit, ha de icke lemnat, och hvad som här är det värsta, de ekola helt visst aldrig kuona prestera något sådant. j Så länge ingen kan uppvisas före hr Gahn hafva upptäckt Borsyrans förruttnelsevidriga egenskaper eller före honom hatva gifvit henne dea auvändniog hr Gahn gjort, qvarstår han i sin rätt att gälla som upptäckare af dessa egenskaper och detta användningssätt. Följande utdrag ur ett för någon tid sedan afgifvet utlåtande af tvänne vetenskapsmän, som väl i här omtvistade punkt må räknas till de mest kompetente bedömare, torde befinnas innehålla sådan upplysning i saken, att haltiösheten af annonsörernes påståenden och hela uppträdande derigenom framstår. Det berörda utdraget iyder sålunda: Den fria borsyrans i patentet omnämnda förmåga att döda infusorier och förhindra deras uppkomst äfvensom oorganiska ämnens förskämning har varit mig alldeles obekant, till dess ja derom upplystes af hr Gahn och erhöll del af hans försök att dermed konservera kött m. m. 0c detta skedde redan sommaren 1868 och således lång tid innan något patent begärdes. Hvarken före eller efter patentets uttagande har jag sett Zågra uppgifter derom, att denna den fria bersgrans förruttnelsevidriga egenskaper förr varit kända än mindre använda såsom konserveringsmedel eller beståndsdel i något skönhetsmedel eller cosmeticum. Ehuru det icke är omöjligt, att olika personer samtidigt och sjelfständigt kunna göra samma upptäckt, så kar ett dylikt i och för sig redan ovanligt förhållande icke antagas hafva inträffat med detta bruk af fri borsyra, emedan dess konserverande egenskaper förr icke bloti varit okända, utan ännu, sedan de blifvit bekanta, äro så egendomliga, att de ej kunna nöjaktigt förklaras: Af ofvan angifna skäl anser jag derföre fortfarande hr Gahn vara den, som först icke blott upptäckt dessa den fria borsyrans förruttnelsevidriga Qakapn ytan äfven först hafva användt samma till organiska ämnens konservering och såsom beståndsdet 1:cosmetiska eller skönhetsmedel, och följaktligen anser jag äfven alla andra cosmetica och blandningar, i hvilka fri borsyra ingår såsom verksam beståndsdel, vara föranledda af hr Gahmns upptäekt och rätteligen böra anses såsom mer eller mindre lika efterhärmningar af denna. Just i följd deraf, att hr Gahn varit den, som först upptäckt den fria borsyrans förruttnelsevidriga och conserverande egenskaper och deraf gjort bruk vid beredningen af Ämykos, heari få borsyra ingår såsom den enda verkligt nya och mest utmärkande, om ock icke ende verksamma, eståndsdelen, antager jag, att hr Gahn erkållit patent på tillveriningen af Amykos. Upsala dena 17 Juni 1872. August Almän, oe Professor i Medicinsk och Pysiologisk Kemi vid Upsala Universitet. I Professor Almöns ofvanstående utlåtande instämmer undertecknad till alla delar. C. B. Mesterton, . Professor i Chirargi och Obstetrik vid Upsala Universitet. Likasom hr Gahn af både inoch utländska veten: apsmän och läkare redan för längre tid tillbaka erhållit vitsordande intyg om sitt fabrikat, hafva äfven Barnädgens fabrikanter förstått för: skaffa sig sådana om sitt, såsom man finner af en utaf dem i åtskilliga tidningar nyiigen införd anmons. Detta föranleder oss att till upplysning för allmänheten meddela följsnde rörande br Gahns Amykos och Barnängens, enligt en af Professorn i medicinsk kemi Doktor Almån verkställd jemförande analys af de båda fabrikaten. Uader vittneskontroll köptes den 28 sistlidne Mars å Barnängens kontor i Stockholm 9 flaskor af Barnängens Amykos-Aseptin, 3 af hvarje af de 3 till namnet särskilda slag, som denna fabrik tillverkar, hvilka flaskor inpackades i en låda, som, förseglad med flere sigill, samma dag å jernvägen afsändes och i obrutet skick kom Prof. Almen tillhanda. Af det längre utlåtande, som Prof. Almån afgifvit om den af honom verkställda undersökningen, och hvilket naturligtvis icke här kan återgifv. s, framgår bland annat: 1) att Barnängens fabrikat är en efterapning af hr Gahns Amykos, såvidt som Borsyra, hvars antiseptiska verkan först-blifvit af hr Gahn upptäckt, 4 båda ingår såsom den enda nya, ovanliga och karaktäristiska bestandsdelen; 2) att Gahns Amykos dock shåller mycket mer Borsyra än Barnängens; 3) att i hr Gahns ÅAmykos likväl Borsyran icke är den enda verksamma beståndsdelen; 4) att den i hr Gahns Amykos jemte Borsyra verksamma beståndsdelen alldeles saknas i Barnängens Amykos-Aseptin, hvarföre också i denna senare funnos stalrika mögelsvampar, ehuru den såsom sjelfva namnet anger, just skulle vara ett medel emot mögel och förskämning; 5) att Barnängens fabrikat har en fadd smak, hvilket icke är förhållandet med hr Gahns Amykos, hos hvilken både lukt och smak för öfrigt voro starkare än hos Barnängens. Till ledning för allmänheten vilja vi ytterligare meddela följande upplysningar. Protorganismerna, i dagligt tal infusorier kallade, anses vara af tvänne slag, animaliska och vegetabiliska. Endast de förra af dessa afhåilas och dödas genom Borgsyran, då de senare deremot genom henne snarare frodas. Detta, hvilket hr Gahn genom fleråriga studier på ifrågavarande område har sig väl bekant, är påtagligen en hemlighet för Barnängens fabrikanter, hvarföre de också icke alls fattat afsigten eller insett nyttan med den i hr Gahns Amykos just mot de vegetabiliska infusorierna intagna verksamma beståndsdetens, utan trott den vara tillsatt blott för smakens skull samt i sitt fabrikat utlemnat densamrma, hvilket lika komiska som stora misstag af dem kallas en förbättring. Härigenom förfelar nu Barnängens fabrikat sitt ändamål, då det icke, såsom hr Gahns, skyddar mot alla infusorier. Att läkare det oaktadt kunna vitsorda nyitan ef att använda Darnängens fabrikat, är helt naturligt, då det dock ianehåller den hufvudsakligaste beståndsdelen i hr Gahns Amykos, nämligen Borsyra, hvars starkt aatiseptiska verkan alltid måste göra sg fördelaktigt gällande, och bvilksa verkan jast utgör sjelfva den stora upptäckt, på hvars användaing br Gahn begårt och erbållit patent. Då Barnängens fabrikat icke utom Borsyran innehåller något för dessa uppgifna ändamål verksamt medel, kan man få dess Amykos-Aseptin för billigaste priset genom att i vatten upplösa Enkel Aseptin, dervid man af ett paket Enkel Aseptin (kostar 1 rår) erhåller i mättad lösning 1!, (en och en half) kanna lika verksam, om icka verksammare Amykos än Barnängens. Det är en lika vanlig som välförtjent otur för alla efterapare, att de aldrig rätt lyckas att uppnå förebild Så har det äfven gått här, och har ingen härutinnan fält ett så afgörande och för hr Gahn nde utslag som den konsumerande allmänheten, hvars sunda instinkt gemenligen från att taga den falska varan i stället för den äkta. so ra icke vidare, eåvidt vi icke bli oundgängligt tvungna dertill, vidtaga den för oss ytga utvägen ast genom kungörelser i tidningarna bemösa Baxnängsfabrikanternes ohemula och våldsamma anfall. Beskafferheten af deras tilltag mot hr Gahns patent får domstol afgöra, och ämna vi, — då patent?örordvingens första 8 bjuder, att patent medför rättighet för innehafvaren att, med andras uteslutande, ensam eller genom andra, öfverallt inom riket utöfva den uppfinning och åstadkomma de tillverkningar, hvarå patentet lyder, samt desga tillverkningar till salu hålla, — att draga inför rätta icke blott desse fabrikanter, utan jemväl alla dem som till salw hålla deras fabrikat, efter det denna annons varit i de stora tidningarne synlig. Vi hafva härom velat underrätta dem, som försälja Barnängens fabrikat, på det de, härmed varnade, icke mått? kvona förevära, att de icke vatat af att de gjort något orätt och med straff belagdt. Upsala den 2 September 1872. 6830) . ( Aseptin-Amykos-ÅAktiebolaget i Upsala. Ii sbarrnlxet ppevilior Ka8sakpraditiv