2400 LOLOBTAUL ITU AS UUATIYUUU Hal VaCKU finycket uppseende i England. Detförmäer nemligen, att åtskilliga engelska hanelshus hafva afslutit koitrakt med grufSagarö I depärtemåntet Pas-de-ÖCalais otn en everans af 250,000 tons stenkol, och det tillägges, att det är första gången, som stenol .utföres från Frankrike till England. e Nord gör med anledning häraf följande etraktelser: sSakeh. är gäkert egnad att äcka eftertanke hos dem, som tro, att äretslönens höjande i oändlighet och arbetsdens minskande -ostraffadt kunna försiggå ett land, der andra ekonomiska vilkor förIoli oförändrade, Daily News påminner om, att franska regeringen för tolf år .sedan y:rodde sig göra en stor politisk kupp, då jaon förmådde England att nnderteckna en öcraktat, hvarigenom det förband sig att icke Hägga Hinder i vägen för exporterandet af kol till Frankrike; och åst fanns i England ånga, som menade, att deras land gjort-en dålig affär. Nu har förhållandet blifvit omvändt, nu är det England, som ifrigt ser sig om efter kol på de utländska marknalerna och som kKotas i sin störa industri geaom de dryga kolprisen. Underrättelser hafva nyligen ingått, enligt hvilka det finnes kol i riklig mängd och af prim. qvalitet i Donområdet, och det finnes skäl att antaga, att dessa kol, inom kortskola komma njelf försiggår en omflyttning af handeln till kördel för närliggande hamnar vid fastlanet; fartyg från Östersjön till Grimsby-segla uemligen derifrån med barlast, när de hafva lossat sin last, och intaga kol i Belgien. Det är smöjligt att förutse, om denna rörelse skall förtfara och attåga ds dimensioser, som man befarar i England; men en ak synes afgjord, nemligen att första orsasken härtill måste sökas i tvisterna mellan i. rbetarne och arbetsgifvarne, och Daily News shar derför säkert rätt, när detsäger: Våra ngeniörer och våra geologer resa landet ,mkring för att söka efter nya kollager; man har antydt, att det finnes kol i närheven af Birmingham, och det säges äfven att dvestra delen af Lancashire är försedd Ylermed. Med hvartill kunna väl dessa uppäckter gagna, om man icke kan åstadkommna erforderlig arbetskraft för att bruka dessa Jaya minor, eller då man, till och med om et finnes arbetare, icke kan lita på att få ehålla dem? I en tid, då det finnes öfver död på kapital och alla möjliga slags entreriser titfanderas för att man skall kunna oli åf ined sina penningar, kunna vi vara vissa om, att man för att skaffa sig kol öskall hålla sig tilt de länder, der inärheten af detta material kan åstadkommas billig jarbetskraft. I Baiern fortfar ministerkrisen. — Fri inerre Gasser skall i slutet af förra veckan ba förelagt konungen en fullständig miniåsterlista; men innan konung. Ludvig II kunde fatta ett definitivt. beslut hade tre eller fyra af de föreslagne ministrarne reSian uhdanbedt sig detta förtroende, så att ji sjelfva verket endast grefve Eobkowitz ch Lerchenfeld blifvit den designerade miisterpresidenten trogne. Icke endast e tyska utan äfven de franska tidJuingarna egna denna ministerkris myc jxen uppmärksamhet. I den nordtys iska pressen uppfattar man det baierska ihofvets hållning såsom stående i sammanhang med den omfattande agitation, som för närvarande i alla katolska länder pågår mot Preuszen. Flere af de franska tidningarna inysa i-anledning af underrättelserna från iMinchen förhoppningar om jäsning och uppiösning i Tysklands inre. Journal des Debats varnar emellertid sina landsmän för utt hängifva sig ät några illusioner angående de tyska stammarnes oenighet och eriinrar om de sorgliga erfarenheter, kejsardönet måste göra under det sista kriget. Tidpgen yttrar bland annat: Låtom oss icke Kiterfalla i våra gamlaförvillelser. Detkan linnas frön nog till inre tvedrägt i Tyskland; men vi kunna vara öfvertygade om, att. de skola försvinna i samisa ögonblick vi blanda oss i saken. Det bästa vi kunna söra är att uteslutande lita på oss sjelfve ch med tålamod afvakta det ögonblick, 1å vi åter kunna intaga den plats som tillkommer 083 i verlden. J bt cd DM vt ND fart PR I törn JV KR I kd ft pr bNN frida Yt byn RR i Såsom man genom telegrafen redan känmer, öppnades den 16 dennes de spanska cortes, inom hvilkas båda kamrar Zorillas iministår har en öfverväldigande majoritet, en majoritet större än någon föregående jministår under konung Amadeos regering egt. Ministerens motståndare söka visserigen att förringa betydelsen af hennes seger genom det påståendet, att befolkningen, ji allmänhet icke visat något stort deltagande vid valen, hvilket man söker styrka dermed, att desza val försiggått i största lugn Joch-ordnving. Emellertid bevisa de statisiuiska data, som nyligen offentliggjorts, allt annat än likgiltighet. 1,880,970 valmän ha röstat, hvilket nästan utgör 60 procent af jalla valberättigade spamiorer, ett förhållande, som kan kallas mycket gynsamt och som knappast har något sidostycke i de flesta andra konstitutionella länder. Dessutom måste man erinra sig, att det carlistiska partiet, som ännu är i fullt uppror, kar afihållit sig från valen, Påståendet, att det konservativt konstitutionella och det al phonsistiska partiet till större delen äfven Ivisat likgiltighet för dessa val, är deremot knappast riktigt. Då man betänker att alltid en stor del valmän underlåta attinfinna pig till följd af sjukdom, okunnighet, lätja eller andra rent personliga grunder, och att jcarlisterne naturligtvis icke ville deltaga i valen, så återstå säkerligen endast nägra få procent, som kunna ha varit alphonsister och konservative. Men af deröstberättiga de valmännen röstade 1,340,000 på radikale, 386.000 på republikanske; 109,000 på koniservative och 45,000 på alphbonsistiske kändidater. Då man derjemte erinrar sig, att. n kort efter Septemberrevolutionen, då röster afgåfvos till den konstituerande cortesför1 samlingen, antalet valmän endast uppgick 1 I OKA MAA fTadae manne må TAR um oc et MM Öå Mm Me br py Ke KH OM KK et Kö ID fr än er tr bd Då KA rf fr