DD ht Etftermiddagsmötet öppnades af prof. Oppert från Paris, som lemnade ett intressant medde lande om en punkti den förhistoriska kronologiska och astronomiska observationen, nemligen: att tisdagen den 27 April efter den julianska kalendern, eller den 29 Januari efter gregorianska år 11,542 före Kristus en mycket vigtig observation blifvit gjord af ett folkslag i Österlandet, som tydde på en ganska långt framskriden civilisation i en ännu förhistorisk tidsålder. Ribero från Portugal trodde sig kunna bestämdt påstå, att menniskorna i Portugallefvat under den tertiära periodens icke blott pliocena, utan äfven miocena tid, och han förevisade några tertiära flintstenar, som han trodde vara tillhuggna, men abb Bourgeois förklarade att ehuru det för hans arbetens skull varit honom mycket kärt om det förhållit sig så som Ribero trodde, så kunde man dock omöjligt upptäcka att något menskligt arbete vore användt på dessa stenar. Sedan abbe Chierici omnämnt ett fynd i en håla i provinsen Reggio från den yngre stenåldern, der han troåde sig finna spår af menniskooffer, meddelade Franks vid British Musewm, att man i England äfven funnit verkstäder för formande af flintstenar, liknande dem man dagen förut sett vid Mons, och att der äfven hade träffats talrika grufvor, hvarifrån man hemtade flinta, så, tilll. exempel, i Sussex 50, i Norfolk 250. Sam-l manträdet slöts med en diskussion om de menniskoracer, hvilkas cranier man finneri Belgien och som Prunner-Bey och Dupont antogo höra till den mongoliska racen, en åsigt, som ifrigt bekämpades af Hamy, Lan geau och Virchow. Äfven på onsdagen höll kongressen tvenne möten. I förmiddagsmötet, vid hvilket Virchow fungerade som ordförande, lemnades diskussionen fri och generalsekreteraren Dupont begagnade sig häraf för att förklara l: de olika stenåldrarnes inbördes förhållande i Belgien och industriens utveckling i dessa tider och kom dervid till det resultat, att de olika utvecklingsstadierna voro desamma i hela vestra Europa. -Derefter uppstod en diskussion mellan Virchow, som med anledning häraf lemnade ifrån sig ordförandeklubban, och Quatrefages om de antediluvianska kranierna. I eftermiddagsmötet vände sig förhandlingarna kring de tertiära menniskorna. Dupont uppläste ett betänkande från en komit, som den 27 hade sammanträdt under presidium af Capellini för att undersöka åtskilliga stensaker, som abb Bourgeois hade funnit i de tertiära lagren vid Tenay. Hvarje medlem hade afgifvit ett olika votum, och det gamla påståendet om de lärdas oenighet erhöll vid detta tillfälle en ny bekräftelse. Voro de i fråga varande stensakerna bearbetade af menniskohand eller råa naturalster? Så lydde den fråga, som skulle afgöras, och för den första åsigten uttalade sig hvad en del saker angingo Vorsaae, Jngelhardt, Valdemar Schmidt, l: Franks, Quatrefages, Capellini m. f. under: det Desor, Steenstrup, Virchow m. fl. förklarade, att de ieke på dessa saker kunde upptäcka något spår af bearbetning. Detl: rådde äfven tvifvel med afseende på lagren, och abb Bourgeois beklagade med anledning häraf, att ingeniör Belgränd som undersökt lagret, hade rest bort; men, tillade, han, vi ha ju en lika sakkunnig man här och uppmanade Valdemar Schmidt att sägal sin mening. Valdemar Schmidt meddelade derefter, att han varit i Tenay och undersökt jordlagret, hvarom han hyste lika sål litet tviivel som om stensakerna. Steenstrup : höll ett föredrag om -torfmossarnes ålder il. Danmark, Dupont uppläste en. kort notis om de tertiära stensaker, Bom Ribero fun-l: nit i Portugal. Mr Franks vid British museum, hade undersökt dem och funnit dem bearbetade af menniskohänder; men det rådde tvifvel i fråga om jordlagret. Derefter lemnades flere upplysningar om de tertiära stensakerna i Belgien. Hebert upplläste på Nilssons vägnar en ny, ännu icke utgifven afhandling af den gamle svenske I vetenskapsmannen om bronsåldern i Skan ldinavien: I detta arbete göres gällande, latt bronssakerna äro af feniciskt ursprung, I hvilket förnämligast stödjes på de iakttatgelser, som Frangois TLenormant gjort i ) Grokland. Det innehåller nya undersökningar af bionsfolkets kult, vapen, hvilka likna I de hos Homerus beskrifna, myut, civilisation. industri och seder. Cazalis meddelade förlsamlingen åtskilliga upplysningar om upp: gräfningar af grafgrotter från bronsåldern i I närheten af Arles, En grotta, som af befolkningen i denna trakt kallades feegrottan, I hade länge blifvit hänförd till saracenernes fl tid, men nu är det ådagalagåtatt den hörde till -I bronsåldern. Desor gjorde en utredning af hurv I långt etruskernes inflytande sträckt sig, och I visade, att det sträckt sig mycket långt och att , I det till och med lemnat spår efter sig i Belgien. Sammanträdet slutade med en konsert, som säkerligen är ensam i sitt slag; Baudre produ: ; I cerade sig neml. på flintsten. Hans färdighet i r latt behandla dettaantediluvianskainstrument var så stor, att ban derpå kunde spela den -I belgiska nationalsången la Brabanconne, . Belgiska regeringen har låtit prägla en r medalj till minne af kongressen och som Iskall tilldelas en hvar af dess medlemmar. tj Såsom pr telegraf är kändt, beslöts vid oI kongressens gista möte, att kongressens t sjunde session skall hålias i Stockholm 1874 flunder prins. Oscars ordförandeskap, Hr Hildebrand helsade med anledning häraf kongressen med följande ord, som vi efter Ind6pendance återgifva: I svenska vetenskapens, regeringens och folkets namn teckar jag för den uppmärksamhet, hvarmed man heårar Stockholm och mitt fädernesland. Stockholm ligger något aflägse, men åtskilliga anledningar kunna draga eder dit. Långt ifrån Europas cen trum och gödra länder med deras omstört ningar af aila sigg har den förhistoriska ttidsålderns civilisation kunnat i Sveriga pt -I veckla sig på ettlångsamt, harmoniskt sätt. 3; Denna tidsålder har lemnat i arf qvarlefvor alfrön de mest aflägsna tider, qvarlefvor som t! äro talrika, vigtiga och värda att studeras. st Jag lofvar er dessutom ett mottagande der a af uppriktigt hjerta. Sverige har upprätt I hållit sin rang af stormakt gecom sina fredI liga värf, sina vetenskapliga arbeten och de I sköna konsternas utöfning. Svenska folket. h 4 Be a r a e nr e