Arkeologiska kongressen i Brissel. Sammanträdet sistl. tisdag leddes af grefve Conestabile från Perugia, hvilken lemnade ordet till Dupont, som bifogade några anmärkningar till Steenstrups yttrande vid söndagens möte, angående de ben, som funnits i Kjökkenmöddingarne. Efter hans åsigt är det den skilnad mellan de hästben, som äro funna i dessa och alla dem, som på träffats i hålorna vid Lesse, att man i dessa sednare endast funnit de: delar at -hästen, som menniskorna kunde begagna sig af, men att alla andra saknades. Han slöt deraf att hästen på den tiden lefvåt i vildt till stånd och att således hålmenniskorna dödat den på jagt. Derefter fick general Faid kerbe ordet, för att hålla ett föredrag -om dolmens f(jättegrafvarna) i Algier. Generalen iröttogs vid sitt uppträdande med lifliga bifallsyttrinsar. Han ansåg det för afgjordt, att dolmens, som Man, förut antog för att vara stensättningar pa Cfund af sitt bre tagniska namn, och som de lärde fordom ansågo vara druidiska altaren, voro erafyar och intet annat än grafvar, och hans antägande i detta, hänseende var af så mycket större vigt, som han fordom hyst en annan åsigt. Då kände han dock icke andra afrikanska dolmens, än den vid Rochnia, och han hade blott en ofullständig kännedom om de europeiska. Men sedan han nu un dersökt 5 å 6000 dolmens, hade han kommit till den öfvertygelse, att de dolmens, hvilka man återfinner längs hafskusten, ända från Pomern till Tunis, äro ett verk af samma folk, och att detta folk hade vandrat från norr till söder. Hvilket var väl detta folk? Det var den blonda racen från stränderna af Östersjön. Som stöd för denna sin åsigt anförde tal. följande trenne argumenter: 1) det finnes ännu blonda menniskor i Berberiet; 2) gamla historieskrifvare tala om blonda folkslag, som funnos der före den kristna tideräkningen; 3) femton sekler före Kristus hafva blonda folkslag, kommande från detta land, infalliti nedre Egypten. Menvniskorna från de afrikanska dolmens tider voro dolycocephaler och mycket stora, hvil ket bekräftas af en mängd på platsen ännu gängse sagor, som tala om dem som en race af jättar. De metodiska undersökningar, åt hvilka generalen egnat sig under loppet af 14 år angående denna sak, hade visat honom, att dessa individers medelböjd varit I måtre 69 centim,, om man medräknar qvinnorna, och 1 måtre 74 centim., om man endast räknar männen. I Belgien vore medelhöjden för närvarande 1 måtre65 eentim. Icke ettenda af hufvadena var brochycepbalt; de antydde mycket intelligenta profiler, som äfven fun nos hos racerna i norra Europa. Då tak uppehöll sig i Senegal, hade han lagt märke till, att det vid öfra Nigern funnos två mäk tiga negerstater, med en jemförelsevis mycke! avancerad politisk organisation; den kung liga familjen hade någotljusare hudfärg och gwickrade sig med att härstamma från hvit: förfäder. Andra kännetecken, synnerligas etynrologiska, hade kommit honom att tro, de dennä dynasti härstammade från den blonde race, son. uppfört dolmens, Generalens intres santa förearag framkallade em liflig diskas sion. Worsaae förklarade sig ej kunna öfver ensstämma med Faidherbe deri, att det folk som uppfört dolmens, kommit drån Norden Efter hans åsigt hade det tvärtom kommi söder ifrån och först i Norden bade de nåt