NV AA EA sS, cirkulär till de främmande makterna kommer att meddela, att råämnestullen först träder i kraft, då de olika handelsfördragen tilländagått eller desamma blifvit modifierade. Men om detta fasthälles, skall hela lar gen i verkligheten blott blifva en död bokstaf, enär alla de utländska regeringarne nu äro ense om att icke ingå på några väsentliga modifikationer. Detta tröstar också nationalförsamlingens venster för den skada den tillfogat sig sjelf derigenom att den svikit sina natiogalekonomiska grundsatser af rent politiska skäl; ja den hoppas till och med att kunna få den nya lagen återtagen, innan den trädt i ve ksamhet, och att kunna genomdrifva en inkomstskatt i stället. Hvilken dom de egentliga nationalekonoI merna fälla i denna sak finner man af Au gustihältet af den bekanta tidsskriften JourÅ nal des Ecomnomistes. Här har nemligen Joseph Garnier, som är en af Frankrikes störIste ekonomer, gifvit en kort öfversigt öfver de skiftande omröstningarne i denna sak och Thiers hårdnackade sträfvanden att genomårifva sin vilja. Han stämplar den 20 Juli, då hufvudomröstningen egde rum, som en ekonomisk olycksdag och kallar resultatet i alla hänseenden beklagligt, enär frihandelsmännen af förmenta politiska nödvändighetsskäl sveko sin öfvertygelse och antogo den mest afskyvärda skattsamt öppnade dörren för skyddssystemet. Till och med om Thiers gjort allvar af sin botelse att afgå, hvilket han, som bekant, icke gjorde, skulle den knappt hafva varit allvarligt merad, och nationalförsamlingen skulle ha gjort regeringen och republiken en stor tjenst genom att icke imitera lagstiftande församlingen under kejsardömet och rösta mot sin egen öfvertygelse. Garnier klandrar öfver bafvud taget nationalförsamlingens hållning i skattefrågorna; han finner nära nog alla de antagna lagarne förkastliga, isynnerhet förhöjandet af skeppsafgifterna och de indirekta skatterna samt upprättandet af ett nytt statsmonopol; under det alla förslag om en inkomstskatt afslogos, och han söker orsaken dertill i församlingens okunnighet om dit hörande förbållanden, hvilket har gjort den rädd och tvingat den att blindt följa regeringens ledning. Och hur farliga, han anser de antagna skatterna, finner man af den mening hvarmed han afslutar sina betraktelser och hvilken lyder: Nationalförsamlingen har åter upplifvat skyddssyste mets vampyr, som skall komma att göra Frankrike mer skada än den tyska invagionen. Times specielle korrespondent i Paris telegraferar den 21 dennea: Det tyckes vara bestämdt, att Thiers, öfvertygad om de olägenheter, hvilka kunna uppstå för Frankrike genom de bestående institutionernas obestämda beskaffenhet, skall föreslå en förändring härutinnan, då församlingen åter sammanträder. Thiers kommer särskildt att föreslå bildandet af en första kammare och makt för regeringen att upplösa deputeradekammaren, då houa dertill erhåller bemyndigande af förstå kammaren. Thiers skall.vara benägen att öfverlemna åt den nuvarande nationalförsamlingen att bestämma hura andra kammaren bör sgammansättas. Thiers kommer troligen också att föreslå nägra andra konstitutionella lagar, men af mindre vigt än denna. Man är allmänt öfvertygad, att församlingen under nästa session skall uppmanas att afgöra de flesta af de på dagordningen ståenda frågorna och att bestämdt yttra sig om åtskilliga politiska problem, hvilka bittills lemnats olösta. Franske finansministern Goulard, som blifvit vald till ordförande för generalrådet i Tarbes, sade i det tal, hvarmedhan öppnade sessionen, att Frankrike återtagit min förra ställning i Europa. Utan att gå framtiden i förväg, vore det nödvändigt att man konsoliderade den närvarande konservativa republiken och att man gåfve regeringen den stabilitet som vore nödvändig för henne, för att konna genomföra landets återapprättelse, i Franska nationalförsamlingens verstra cen i: ter har tillstält tidningarna ett meddelande, hvilket man sannolikt kan betrakta som detta partis manifest, Det är undertecknadt af general Chanzy, venstra centerns president, Rivet, grefve Rampout m. fl. Manifestet uttalar sig obetingadt för den konservativa republiken och för Thiers. Frankrike, heter det, är moget för republiken, om det är sant, att det är detsamma förbe-i hållet att på sig sjelf tillämpa 1789 års grundsatser. Gifvande efter för intressenas tryck eller passioneraas väld, har det till denna dag sökt, under tinga olika former, att återställa den regering, hvilken på en gång kan garantera de intressen och rättigheter, vid hvilka det håller fast som vidi. sitt högsta goda. Tjugu gånger såg detl. sina förhoppningar omintetgjorda, och dessaj på hvarandra följande försök, hvilkas lär-j domar på senare tiden genom de monarkiska partiernas fåfänga ansträngningar framstått ännu kraftigare, hafva återfört det till! den närvarande regeringsformen, hvilkeni förnuftet gillar, hvartill landets intressen råda och hvartill sjelfva äran uppmanar,i emedan, då våra gamla monarkier äro döda, vi blott ha valet emellan cesarismen och re-j publiken. Den store statsman, hvilken vi till största delen hafva att tacka för vårt! fäderneslands återupprättelse, har sjelf bekänt sig till denna sanning, och derigenom att han för kort tid sedan antog venstral centerns formel ach så till sägandes pro-l klamerade republiken, gaf han oss det poli-j: tiska program, som vi måste fallfölja. Denna j: politik är så fullkomligt i enlighet med ögon-1: blickets behof och framtidens kraf, att den j le FN redan blifvit antagen af alla verkligt oegennyttiga män, och att den finner ett område. stort som hela landet, fullkomligt för-! beredt. Journal officiel tillkännagifver att skat!kammaren börjat återbetala öfverskottet på subskriptionerna till det nya lånet. De arresteringar at personer, misstänkta för deiaktighet i kommunupproret, li; hvilka på senaste tiden företagits i Paris, . ha väckt mycket uppseende. Bland de häktade befann sig en stor mängd handtverkare och mindre köpmän och äfven någral. ganska ausedda personer såsom Mallarmet. j