b SVLUIAUUS UVI UCH SYCUSKA VYCATCILAULLUD, SAULC det vara af intresse att erfara, om man i Sverige deraf försport någon olägenhet. Komme man till det resultat, att denna underrättelse borde bortfalla såsom vexelformalitet äfven i dansk och norsk rätt, måste äfven samtidigt preskriptionsfristerna afkortas. Det var talareos åsigt, att den reform, hvarigenom likstämmighet åvägabragtes , borde ske medelst förändringar i danska och norska vexelrätten i riktning af kontraktsfrihet, hvarigenom vunnes harmoni med den svenska, som stod högt öfver den danska och norska, : Sedan adjunkten Hammarskjöld förklarat sig icke halva försport någon klagan från svensk sida öfver der gällande stadgande i afseende på beredandet af säkerhet för betalandet af vexel, livarå accept nekas, uppträddö professor Aubert från Kristiania, som ausäg en revision af norska vexelrätten i hög grad önsklig. I många hänseenden saknades bestämda stadganden, t. ex. ifråga om förpligtelsen att acceptera (godkänna) vexel, vexelkopior, och duplikater o. s. v., i andra fall vore lagstiftningen tvifvelaktig, såsom i fråga om verkningen af preklusion, och slatligen praktiserades icke få regler och sedvanor, som stredo mot lagen, t. ex. blankoendossement. I det hela hade lagstiftningen icke hållit jemna steg med praktiska affärslifvets utveckling. Erkändes en revision af norska vexellagen önsklig, måste det naturligtvis blifva af stort intresse att samtidigt åvägabringa likstämmighet inom de nordiska rikenas vexellagstiftning;) men talaren önskada dock att man måtte vänta något med igångsättandet af denna reform. I främsta rammet borde man sluta sig till de sträfvanden, som annorstädes verkade för åvägabringande af en likartad vexellagstiftning för alla länder. Grosshandlaren D. B. Adier erkände med prof. Aubert nödvändigheton af en internationel vexelrätt för alla länder, men ansåg det icke riktigt att af detta skäl motsättaj sig sträfvandena att åvägabringa enhet i de tre nordiska rikenas lagstiftning. Tala ! ren önskade föreslå tillsättandet af en nordisk kommission, bestående af såväl jnrister som praktiska affärsmän, som hade att sätta sig i förbindelse med de länder, hvarest man verkade för en internationel vexelrätt, sä-j lnunda att de resultat, man ernådde i Norden, kunde komma under granskning af nästa internationella kongress, Advokat Schweigaard ansåg tiden otjen: 4 4 ; E l lig att nu nedsätta en nordisk kommission i denna sak, ty svenskarne voro väl tillfreds med sin vexelrätt och torde knappast vilja deltaga i kommissionens arbeten, hvartill komme att inom Europa förbereddes en internationel vexelrätt. Sedan fil.dr Lemann, adjunkten Annerstedt och grefve E. Sparre talat i ämnet godkändes enhälligt följande af ordföranden framlagda förslag till resolution: Juristmötet anser för önskligt, att likstämmighet ide nordiska rikenas vexellagstiftning sökes få genomförd med hänsyn till de motsvarande sträfvandeva i de större cuvopeiska länderna. Sedan förbandlingaraa efter ett kort uppehåll återupptagits, erhöll grefve Sparro ordet för att inleda diskussionen om den immobiliära sakrätten. FEharn denna fråga närmast var af intresse för Sverige, der ett större lagstiftniogsarbete härom var under utarbetning, hoppades dock talaren att de danska och norska deltagarne skulle skänka henne sin uppmärksamhet. Ehuru hufvadprinciperna voro mycket öfverensstämmande uti de danska, norska och svenska lagatiftningarna, fannos dock i de mindre detaljeraa många olikheter, vid hvilka man hängde gig alltför strängt fast. Talaren utvecklade huru ur den romerska rätten två principer utgått i ländernas lagar angående förvärfvandet af fast egendom: traditionsoch publikationsprinceipen. I Preussen hade man förenat de bida priciperna, och den preussiska lagstiftningen förtjenade stor upp märksamhet. BSärdeles vigtigt vora det att få klart för sig, om den formella behandlingen af fasta-meddelandet på egendom borde öfverlemnas åt kommunalmyndigheterna, domstolarne eller som i Preussen åt ett särskildt bypoteksembete, om en unadersökning och pröfnaing skulle ega rum förr än laga fasta meddelades, om den skulle omfatta både utfärdarens legitimitet och handlingens legalitet, om iuteckningsprotokolls inrättning, om prioritetsfrågan m. fl, Byfoged (borgmästare) Schörring hänvisade till behandlivgen af den nya konkurslagen och uppmanade Sverige att vidtaga samma bestämmelser om iarätvtande åf paniböcker som Danmark. Adjunkten Annerstedt afrådde att vid nuvarande möte fatta någon resolation. Höjesteretsassessor Ussing trodde att man kunde lära mycket af främmande länders lagstiftning, i synnerhet hvad anginge dokumenters nudersökning och pröfning. Sedan Höjestereteadvokat Berg från Kristiania, prof. Aagesen, Brom6, Anbert, Asechehoug och Nellemanun äfven yttrat sig, afsfatade grefve Sparre diskassiopen med en tacksägelse för den uppmärksamhet öch det intresse, som man skänkt frågan. Det hade varit af särdeles intresse för honom att erfara, att äfven i danska och norska rätten mycket återstod att göra i detta ämne. Derefter inledde assessor Bachke diskussionen om litterär och konstnärlig eganderätt. Han gat en utförlig framställning af de vigtigaste lagbestämmelserna i denna fråga i de tre nordiska rikena och betonade behofvet af ett internationelt skydd, i synnerhet mellan så nära stående fulk. Då det nu väntas i Sverige en grundlagsförändring med hänseende till tryckfribeten och en revision af den norska lagen om den litterära eganderätten, vore tidpunkten lycklig för ett försök att åstadkomma enighet mellan de tre nordiska rikena. Han formulerade derefter sitt förslag närmare på det sätt vi i vår notis i lördagstidningen meddelat. Efter ett kort förordande af grefve Sparre, som ansåg dessa grunder så axiomatiskt riktiga att ingenting vore att tillägga, antog mötet det framstälda förslaget som sin resolution. Mötet upplöstes kl. 3!2. Dagordningen för lördagen vår: 1) Förmögenhetsförhållandet mellan äkta makar af prof. Actchehoug; 2) Bör sakförareverksamheten etå öppen för hvarje välfrejdad man? af adjunkten Annerstedt; 3) Om straff för tillgrepp till obetydligt värde af nm ms dm, Hg -å äh ft t hart rd BA hA Få a RB PK BR RR På mh vt nt kt ja be pr RS vas ch ft kt