— Första nordiska juristmötet. hvilket, såsom förut är nämnt, öppnades i Kjöbenhavn förl. torsdag, behandlade nämnde dag följande frågor: om muntligheten i kriminalprocessen, hvilken inleddes af ett föredrag af professor Nelleman; samt om den immobiliära sakrätten (inteckningen i offentliga protokoll af sakrättigheter i fast egendom), inledd af grefve E. Sparre. Från danska jurister ha dessutom blifvit anmälda följande diskussionsämnen: Öfverensstämmelse i de nordiska rikenas vexellagstiftning bör sökas genomförd, af höiesteretsadvokaten jur. dokt. Hindersburg; från behandling såsom stöld böra undantagas sådana tillgripanden, hvilkas föremål blott ha ett obetydligt af lagen närmare be: stämdt värde, af professor Goos; samt två spörjsmål om införandet i danska lagen af utslag rörande bevisning (dervid rätten afgör både hvilka åberopade omständigheter behöfva bevisas och hvilken af parterna bevisningsskyldigheten åligger), och af mandatsprocess (rätten afgilver på kreditors begäran ett dekret, enligt hvilket debitor, som det samma delgifves, ålägges att inom en viss tid godtgöra fordran, på så sätt att för den kan utsökas, så vida debitor icke inom dena gifna fristen antingen betalar eller protesterar deremot). : At norska jarister hafva följande ämnen anmälts: Om eganderättsförhållandet mellan äkta makar af T, H. Aschehoug och om den litterära och artistiska eganderätten af O. A. Backhe, som föreslår: att det rättsskydd, som inom hvartdera af de nordiska rikena är medgifvet den inländska författarens eller konstnärens arbeten, bör genom lagstiftningen utsträckas äfven till skrifter och konstverk, hvartill undersåter inom de två andra rikena hafva litterär eller artistisk eganderätt; att i hvartdera landet bör medgifvas författaren ett till lämplig tid begränsadt beskydd mot öfversättning af deras skrifter; att man vid den blifvande reformen i svenska och norska lagstiftningen rörande den litterära och artistiska eganderätten bör söka att åvägabringa den största möjliga öfverensstämmelse med den danska; samt att denna del af rättasystemet vid den vetenskapliga behandlingen bör betraktas ur synpunkten af en gemensam norlisk rätt och såsom föremål för gemensam nordisk jurispendens. Från svensk sida har dessutom endast ett liskussionsämne blifvit framstäldt af L. An nerstedt, nemligen: Skall sakförareverksameten betraktas såsom ett fritt yrke, som böra stå öppet för hvarje välkänd person,! eller bör af utöfvarne af denna verksamhet fordras några särskilda qvalifikationer.