TYbarades SISLIUdNUa NOSt följande priser: för laängrussin 168 å 170 realer, små muscatelrussin 156 å 160 realer, muscatelrussin klasar 36 å 40 realer pr låda; fikon 78 realer pr fat; apelsinskal 135 realer pr qvintal, citroner 5!; pesos pr half låda, och vindrufvor 90 feåler pr halft fat, allt fritt ombord. Af alla slags russin finnes ännu förråd, och artikeln håller sig i fast pris. Vinskörden har endast varit medelmåttig. och de bästa sorterna å det nya vinet hafva i följd deraf ställt sig högre i pris än föregående år, å samma gång de äldre vinerna af samma anedning stigit. Den nya söta secten har betaläts med 90 pesos, den hvita initerade Keres-secten med 65 pesos och Pedro Ximenes prima qvalitet med 185 3 190 pos pr fat, allt fritt ombord. Ölivskörden har varit öfver medelmåttan och :lemnat god vara. Priserna hafva fallit sedan hösten och ställa sig lika med dem på öfriga produktionsorter. Upphörandet sedan innevarande års början. af differential-tullen för import till Spanien under främmande flagg tillåter numera de norska fartygen att konkurrera under lika vilkor med de I spanska vid införseln af klippfisk, och de Förenade rikenas fartyg hafva äfven börjat deltaga -)i fraktfarten från Amerika och Asien med flera Jartiklar, hvilka hittills importerats uteslutande under inhemsk flagg. — En annan under årets lopp gifven bestämmelse, som Fäsentligt intresserar den svenska och norrska Skeppsfarten, är den, att för fartyg som ankomma med last af kol, skola såväl tullsom skeppsafgifter erläggas efter en af tullmydigheterna på grund af J vissa gifna reglor gjord uppmätning at lästutrymmet i kubikmeter (för hvar kubikmeter antages fartygen häfta inlastat 800 kilogrammer kol Jeller 450 kilos kokes) utan att afseende fästes Å vid eller böter ådömas för felande öfverensstämmelse mellan tullmyndigheternas uppmätning och skeppsbefälhafvarens angifvelse. Genom ett annat dekret har förordnats, att laster bestående af lösa varor skola angifvas efter stycketal. mått leller vigt, allteftersom de varor, hvaraf lasten Tbestår, äro klassificerade i tulltaxan, så att det It. ex. icke är nödvändigt att uppgifva en varas l vigt, såvida ej förtullningen sker derefter. För trävaror är det särskildt stadgadt, att endast Åstycketalet behöfver angifvas, Såväl tullsom I skeppsafgifter för trävaru-laster beräknas således Jendast efter tullmyndigheternas u pmätning deraf 1i kubikmeter, hvilka sedan för skeppsafgifternas bestämmande förvandlas till kilogrammer efter det officiella förhållandet af 656 kilogrammer pr kubikmeter, såvida ej skepps-befälhafvaren, genom att låta väga en del af lasten kan visa att vigten är mindre, De spanska tullförordningarna äro för öfrigt underkastade täta förändringar, enär de icke hafva egenskap af lagar, utan modifieras genom ett blott ministerielt dekret. Då de innehålla en mängd för skeppsfarten högst betungande föreskrifter, hafva på förslag af de förenade rikenas regering, nästan alla sjömakter under innevarande år till spanska regeringen gifvit framställningar i ändamål att åstadkomma ett bättre ordnande af dithörande förhållanden. Genom ett dekret af den 19 Oktober 1868 bestämdes, att från och med den 1 Januari 1871 skulle det franska myntsystemet vara gällande i Spanien, och enheten vara peseta, lika med en francs. Alla räkningar i embetsverk och allmänna kassor föras sedan dess i pesetas och centimos. Utaf silfver hafva präglats fem-pesetas-stycken aff0,900 finhet, vägande 25 grammer, samt skiljemynt af två och en pesetas, äfvetiisom 50 och 20 centimosstycken af endast 0.835 finhet. Detta nya mynt löper i förening med det gamla, och ehuru af mindre värde antages en peseta lika med 4 realer. Ufaf guld hafva ännu inga mynt blifvit präglade. ön Enligt en lag af den 26 Juni 1864 antogs såsom myntenhet escudo, fördelad i 1000 milesimas, och i värde lika med 10 realer. äraf präglades af silfver: dubbel eseudo (pösö duro) vägande 25.960 grammetf, såmt escudo, vägande 12,980 gråmmer af 0,900 finhet; samt af guld: doblon (10 escudos) vägande 8387 grammer af 0,900 finhet samt stycken af fyra och två escudo, vägande i förhållande derefter. et pappersmynt, söm för närvarande är i rörelsen, här samma värde som det klingande myntet, har ej tvångskurs och lider ingen diskont. Genom en lag af den 19 Juli 1849 bestämdes äfven att det franska metriska måttoch vigtsystemet skulle införas i Spanien, efter den 11; anuarl 1852 i alla allmänna verk, och efter den 1 Januari 1860 såsom det enda lagliga. Oak-lt tadt efter den 1 Juli 1871 böter skall åläggas dem, som begagna andra slags mått och vigter,n fortfara likväl de gamla att begagnas i daglig handel. p De castilianska, som användas ihela Spanien, med undantag af Catalonien, Valencia och Balen ariska öarna, äro: 1 tara 3 pies (fot) 0,s36 meter. 1 ävintal 100 libras (8) 46 kilogrammer. ( 1 fanega — 12 celemnies 55,5 litres. 1 cantara (arrosa) 16,13 litres. I Catalonien användas: 1 cana 8 palmos 1,555 meter. P 1 qvintal 104 libras 41,6 kilogrammer. n 1 cuartera 69,52 litres. 1 barrilon 30,36 litres. n I Valencia och Alicante användas: 1 Väla.ssnesssensen inser 0,912 meter. t 1 qvintal 96 libras 51,2 kilogrammer. k 1 cahiz 12 barchillas 249,3 litres. k 1 cantara 11,55 litres. d Turkiska riket. . Antalet svenska fartyg. som intagit lastningsoch ossningsoperationer i Konstantinopels distrikt, uppgick år 1871 till 2 om 216 nyläster. Demnor-la ka fartygen uppgingo till ett antal af 64 omlie 11.698 kommersläster. sc Dessutom anlöptes Konstantinopel af: J 10 svenska fartyg om1,142 nyläster. la 455 norska , 64,038 kommersläster. IL Några direkta handelsförbindelser hafva ejl!r egt rum under det sistförflutna året mellan diå striktet och de Förenade rikena. Det svenskalt, jern som införts har kommit öfver England. enna vara, som börjar blifva eftersökt i Kon-l stantinopel, skulle kunna fördelaktigt konkurreralq med det engelska och belgiska jernet, om dess si ris ställde sig något lägre. Medlet dertill tor-!B le vara att söka i åstadkommandet af direktalA sjöfartsförbindelser mellan Sverige, Turkiet och 13 Svarta häfvet. Enligt meddelande från svenskalN och norska vice-konsulatet i Odessa, kunna stän-4 ligt förmånliga returfrakter från Odessa påräk-3, pas med den der föregående exporten af span-lys mål, förnämligast till Storbritanniens hamnar.!g Genom etablerandet af en direkt sjöfart, helst!49 med ångfartyg, mellan Sverige och Svarta haf-li vets hamnar, skulle således på en gång förmånri ig sysselsättning vinnas för våra fartyg samtA! vårt jern sättas i tillfälle att till billigare pris,B! in hittills, uppträda ph marknaden, så väl ilri Konstantinopel som vid Svarta hafvet. Två nor1 ska ångfartyg hafva under 1871 med ganska för( lelaktiga restltat sysselsatts med spanmåls-ex-l7, orten från Svarta hafvet till England. L Äfven i detta distrikt börja ånvgfartygen. alltor mera undantränga segelfartygen. En stor delaflbe len spanmål, som exporterades under året, varl(c j riktigt torr, hvarföre man; föredrog att utföra len med ångfartyg och till och med betalade 12 sb. pr ton öfver segelfartygens frakt. Flera seselfartyg hade måst dröja i distriktet flera må-B rader innan de kunnat erhålla förmånlig frakt.N Från seglationens början till September var fraken för segelfartyg 45 a 50 sh. sterling pr ton alg från Azoffska sjön till England samt 32 å a 6 sh. pr ton spanmål från Sulina till England. g; Från September till November stodo frakterna inda till 53 sh. pr ton talg från Azoffska sjön ill England, 46 sh. pr ton talg från Odessa till Cngland samt 7 sh. 3 d. pr quarter spanmål från Sulina till England. Kring medletaf November sa öllo frakterna åter betydligt. TP Snanmålsskörden var 1871 riklig i TurkietT!