Hamburg för ej länge sedan, hyarsmot De usion, om vi ej minnas 21it för drätt, blej segervinnare den 13 Juni vid Eremitagen Kjöbenhavns Dyrehaven. Skulle vi miss taga oss, anhålla vi derför om benäget öf verseende af hrr sportsmen. Vi hafva ännu icke hunnit riktigt sätta oss in i alla dessa intressanta detaljer, men lofva att studera Tidping för hästvänner med mera upp: Märksamhet än hittills. Hvad vi nu säkert veta är att legitimist Partiet icke hade ringaste utsigt till framgång på Ladugårdsgärdet, hvarför det också förhöll sig fullkomligt passivt, alldeles som legitimistpartiet i Frankrike, sedan lånet utföll så helt och hållet till republikens fördel. Men huru kom det sig att Legitimist blef så der undanskuffad? Vihafva hört hviskas om att Legitimisten ådragit sig en opasslighet i Berlin, må hända i följd af svårigheten att der finna tak öfver hvfvadet; och Tidning för hästvänner upplyser oss, att Legitimist redan före kappridningen i Hamburg genom ett fall i boxen blifvit tillbakasatt i sitt arbete. Så förargligt för en Som är van att arbeta som en häst. I Hamburg var han dock med — vi äro öfvertygade att våra läsare begripa det vi tala om Kapten Frisks fuxhingst — och fastän han var långt ifrån ft, startade han, men det skedde endast för att visa sin aktion och för att draga nytta af galoppen med ett utvaldt sätt. Vi hoppas att ni begriper. Terminologien kan synas litet kränglig i början, men har man blott god vilja och verkligt intresse för en ädel sak, så går det nog slutligen. Läs för öfrigt den af oss citerade specialtidningen, hvilken tillägger: Vi anse Legitimist vara en lika god som vacker häst, och då denna vår åsigt bekräftades icke blott af hans. trainare, gamle Young (det var just hvad vi hade trott om Young, den gamle pojken), utan äfven af alla de kännare, med hvilka vi hade nöjet att samtala, så sätta vi stora förhoppningar på Legitimists verksamhet i norden. Måtte dessa förhoppningar icke komma på skam! Det skulle sannerligen göra 088 ondt, myc ket ondt, men det ser kinkigt ut så länge King Whiffler och Delusion ännu täfla med på våra kapplöpningsfält och isynnerhet så länge de täfla endast inbördes. Hr Wilhelm Davidson har redan för länge sedan, skulle man tro, lemnat sina medtäflare långt bakom sig, men det var en dag på året, då en hel mängd af Hasselbackens gäster gick hans dörr förbi och dreg bort till Bellmans byst, hvilken befinner sig i Djurgårdens yttersta lahdsändar. Då var det hr Sundbergs, Bellmansro-patronens, tur att stå på flustret och se segerstolt ut, så vidt hr Sundberg hade tid att tänka på annat än tillfredsställandet af de storartade anspråk, som då gjordes på hans källare och visthus, h, Det var en glad dag för hr Sundberg, den 26 Juli hvarje år. Vänta du, min käre Snandberg, sade hr Davidson, der han stod öfvergifven af sina trogna, till och med af sitt garde, de trogna vaktmästarne. De hade alla skyndat till Bellmansro, endast Arenander höll honom sällskap; vänta du, Jag skall nog hitta på något som för alltid bekräftar Hassel backens öfverlägsenhet. Och så satte hr Davidson sig att fundera. Han behöfde naturligtvis ej fundera länge, ty han är en förslagen man. Nu har jag det, utropade han. Bellman måste naturligtvis besegras endast genom Bellman... Sundberg har blott ett shufvud på en sten. Jag skall skaffa mig en hel Bellman med underrede och med zittra. Hr Davidson fick sigte på en ung elev i konstakademien. Om jag skulle använda honom sade hr Davidson. Jag vet visst icke hvad han duger till, men jag skall inspirera honom. Resten känner ni. Den unge eleven har gjort ett arbete, som visar att han är enlip verklig konstnär. Bellmani helfigur sitter 1 på Hasselbacken bredvid sin gamla ek. Kom nu och tala om Bellmansro, tänker hr Davidson. Vi skola väl se, om man 4, nu också kan draga min dörr förbi, när h f no a 0 och brått Fr BA HÅ Ch kg ut kt OR rt Bellmansdagen kommer. Distancerad, besegrad, totalt slagen ur brädet, bror Sunda berg! Det var en mästerkupp af hr Davidson. a Men kanske att hr Sundberg nu hittar på Ia något nytt. Lefve konkurrensen! I staden e täfla kafvärdarne med sina gratisorkestrar, vy som de sjelfva just icke hafva alldeles gra-la tis, och på Djurgården börjar man täfla med Bellmansfigurer. En kaföegare derstädes exponerar sig sjelf hvarenda dag med ett d Bellmanshufvud i naturlig storlek och lifslefvande. Det är minsann icke ett hufvud på en stem, utan på en lefvande kropp, I hvarom man kan öfvertyga. sig om man för en liten stund tager permission från HasSv selbacken och gör ett besök på Novilla. t Ja, vår tid är täflingarnes och den förflutna veckan var det i synnerhet. fc ändan fo