Då mrs Wyatt gick ut i köket, följde mannen efter henne. En besynnerlig gäst, mor, eller hur? men han är nykommen på platsen och mycket ung. Hvem är han? Han har blifvit antagen som underskogvaktare. Som han aldrig haft en sådan tjenst förr, är han mycket ovan, men villig att lära sig sina åligganden. För några månader sedan skulle jag inte velat se åt honom, men Wilsens plats har nu varit ledig så länge och Drayton beklagar sig att ha för mycket att göra, hvarför master bad mig skaffa någon, hvem jag kunde så länge, så får man byta ifall han inte duger. Men jag tror just att denne skall bli passande, tillade skogvaktaren tankfullt, han ser stark ut och har ett hederligt ansigte, oaktadt all sin skygghet. Jag tog honom med mig hem, emedan han just nu kommit ifrån staden och det är bra sent att höra efter nattqvarter. Kunde du kanske på något sätt laga, att han får sig en bädd föri qväll. Jag skall försöka, sade mrs Wyatt med något bekymrad uppsyn. Jag kan i alla fall inte se, hur vi skulle bli af med honom, ifall kapten inte gillar honom, sade mannen. Kommer kapten hit neråt i qväll? frågade hustrun. Ja, med säkerhet, var svaret. Han är ute med Drayton och en af stalldrängarne, och passerar alltid denna väg tillbaka för att lemna hundarne. Jag skall just passa på honom och be honom kasta en blick på kamraten derute. Åh, kapten öfverlemnar nog åt dig att bestämma; i alla fall vill jag laga att han