för hvarje kön. När könen undervisas til samman, hvilket så mycket som möjligt bi Unidvikas, skall läraren vara qvinna. F miljfäderne i hvarje kommun skola afgör: om lärarne vid folkskolan skola vara lel män eller medlemmar af andliga undervis Hingskongregationer. Der modren utgör f: miljehefen, skall hon äfven rösta. Kommt nens maire, kyrkolerden och, der en protc stantisk församling finnes, den äldste prote Stantiske presten skola vara medlemmar a skolkommissionen. Om en lekman väljes ti) lärare, måste han medhafva betyg från de undervisningsanstalt, der ban blifvit upr fostrad; om familjfäderne deremot föredrag att hafva en lärare af ett andligt brödra skap, mäste hans val stadfästas af hans or dens föreståndare, men om de önska en pro testantisk lärare, måste hans utnämning godkännas af det prötestantiska kyrkorådet Ingen Kan blifva lärare förrän han fylt 21 är och om han icke kan förete intyg om duglighet. Lagförslaget indelar skolorna : tvenne kategorier: HEcoles communales och Bcoles Ubres, De förra äro upprättade och underhållas af kommunerna med eller utan departementets eller statens hjelp. De senare äro upprättade och underhållas antingen af privata personer eller af samfund och föreningar, Läraren vid folkskolan skall ålltid vara af samma trosbekännelse som de barn, hvilka besöka skolan, och äro trosbekännelserna blandade, skall han vara af samma religion som flertalet. I hvarje departement i Frankrike skall finnas en mnormalskola (Ecole normale), som står under tillsyn af en kommission af fem medlemmar, som väljas af departementets generalråd och anställas på fem år. Dessa normalskolor äro bestämda till lekmannaskollärares utbildtiing. Generalrådet i hvarje departement skall årligen utnämna en kommission, som skall examinera dem, hvilka vilja vinna in träde i normalskolan. Då en ung man tagit en grad vid en eller annan fakultet (d. v. 8, vid universitetet), kan han blifva lärare utan att inträda i normalskolan. Detta är linfvuddragen af den nya franska skollagen, hvilken dessutom innehåller föreskrifter om upprättandet af söndagsskolor och sockenbibliotek. I franska nationalförsamlingen den 20 denne3 framlade Raoul Duval en tabell, ealigt hvilken skatten på värdepapper skulle inbringa 19,887,683 francs. Derefter företog man ånyo frågan om råämnenas beskattning. Thiers var naturligtvis närvarande. Ferray hade först ordet, men oron i kammaren var så stark, att man icke kunde höra honom. Församlingen genomgick derefter 48 artiklar om råämnena. Till tredje paragrafen hade Flottard gjort ett ändringsförslag att nedsätta införseltullen från 20 till 5 procent. Regeringen medgaf, att förslaget skulle få hänvisas till utskottet på det vilkor, att dess behandling skulie vara afslutad till den 23 dennes. Martel föreslog att ajournera sammanträdena från den 5 Aufusti till den 15 November. Legitimisten elcastel bekämpade förslaget och bebådade n interpellation om den inre politiken. Baagnon var för förslaget, hvarefter mötet ufslutades. Efter uppfordran af general Vinoy, storcansler för Hederslegionens orden, låter poisprefekten Renault hålla de fransmän, som ära främmande ordnar, under sträng tillyn. Innehafvarne af utländska ordnar måte hafva tillåtelse af storkansleren för att å bära dem. Många personer, som icke vait berättigade att bära ordensband, hafva: Nlifvit arresterade.