Article Image
— Sjukvården och ekonomien på Sera fimerlasarettet. Serafimerlasarettsdirektic nen har nyligen af trycket låtit utgifva re dogörelse för sjukvården och den inre eko nomien vid lasarettet under år 1871 sam för ivrättningens inkomster och utgifter un der samma tid jemte öfversigt af dess finan siella ställning vid årets början och slut Efter D. B. meddela vi bärur följande, a mera allmänt intresse: Antalet sjuke, som på lasarettet vårdades å 1871, uppgick till 2353, deraf på medicinska af delningen 1346 och på den kirurgiska afdelnin gen 1007. Från 1870 qvarlågo 254 och unde Tedogörelseåret intogos 2099, Till i år qvarlågc 238. Från lasarettet utskrefvos under året friske eller förbättrade 1924, deraf 1075 på medicinska och 849 på kirurgiska afdelningen. Deremot afledo 191, deraf 139 på medicinska och 52 på kirurgiska afdelningen. Dödlighetsprocenten har varit på förstnämnda afdelning 10,33 samt på den senare 5,16. Medelmortaliteten för samtliga vårdade har utgjort 8,12. Dagliga medeltalet vårdade för hela lasarettet har utgjort 227, hvilket belopp således utvisar det antal sjuksängar, som i medeltal dagligen varit upptagna. För medicinska afdelningen har medeltalet utgjort 126, för den kirurgiska 101. Under år 1871 har dagliga antalet sjuke inom lasarettet i dess helhet varit något större än under år 1870. Denna tillökning faller på medicinska afdelningen, der dagligen 3 sängar varit upp a mer än under år 1870. e 2353 vårdade sjuke tillhörde 1523 Stockholms stad, 532 Stockholms län, 294 öfriga län inom riket samt 24 främmande länder, deraf 7 Norge, 9 Finland, 3 England, 4 Tyskland och 1 BI . Med afseende på de olika vilkoren för sjukes intagning har antalet vårdade inom de olika klasserna varit följande; betalande i enskildt rum 54, i allmänt rom 1018, enligt ackord med korporationer inom hufvudstaden 124, utan betalning eller på frinummer 882, från Stockholms län enligt ackord 275. Af de 882 på frinummer vårdade sjuke hafva tillhört: Stockholms stad 768, Stockholms län 29 och öfriga län inom riket 85. Antalet å lasarettet utan betalning vårdade sjuke har under de sena: ste tjugotvå åren (1850—71) uppgått till 24,115, hvilket gör i medeltal 1096 fripatienter årligen. Från Stockholms stad hafva under samma tid 19,634 personer vårdats som fripatienter, eller i medeltal pr år 892. Högsta antalet af denna kjass från hufvudstaden var år 1859, utgörande 1060. Med afseende å de olika församlingar, som de 768 fripatienterne från hufvudstaden ti hörde, vissr sig förhållandet följande: Hofförsamlingen 1, Storkyrkan 62, Klara 101, Jakobs och Johanils 115, Maria 84, Katarina 55, Ladugårdslandet 127. Adolf Fredriks 89, Ulrika Eleonora 110, Carl Johans 2 och Katolska 22. Utgifterna för sjukvården vid lasarettet hafva uppgått till 89,351 rdr 49 öre. För hufvudstadens fattigsjukvård har lasarettet under året utbetalt 32.656 rdr och såsom ersättning härför af stadens allmänna fattigmedel fått i por 15,000 rdr; således har lasarettet år 1871 afegna medel utgifvit 17,556 rår för vården af fattiga sjuka från Stockholms stad. Om man härtill lägger skilnaden mellan dagliga afgiften för betalande sjuka i allmänhet och den verkliga dagkostnaden, uppgående i jemn summa till 12,480 rdr, blifva 30.136 rdr den totalsumma, hvarmed lasa: rettet under år 1871 bidragit till hufvudstadens Kd och som uteslutande kommit sjuka från Stockholms stad till godo. Sjukvården för Stockholms län har kostat 20.504 rår 12 öre, deraf 3415 rdr 75 öre blifvit godtgjorda lasarettet, som sålunda af egna medel med 12.088 rdr 39 öre biIragit till denna sjukvård. Lasarettets utgifter för sjuke från landsorterna (utan Stockholms Ian och från utrikes orter hafva inalles uppgått til 5977 rdr 90 öre. Lasarettets inkomster under året utgjorde 39,385 rdr 2 öre, deri inberäknade donationer ill Iasarettsfonden m. m. Samtliga lasarettets itgifter, hvaribland räknas lifräntor, lasaretts;gendomens underhåll. fastighetsonera m. m., uppvingo till 112.221 rår 92 öre. Afräknas sistlämnda belopp från inkomsterna, så uppkommer tt öfverskott af 127,1638 rdr 10 öre. Deraf har vodtgjorts lifräntefonden det af framlidne öfverwofstallmästaren frih. Braunerhjelm donerade kavital, 120.000 rdr. hvarefter 7163 rår 10 öre såom reserverade öfyerskottsmedel i fäkenskapen nptagie. nad od LTasarettets kapitalbehållning i olika fonder, om vid årets början var 987,848 rdr 7 öre, uppick via årets slut till 1,113,267 rdr 77 öre. aarettets för sjukvården begagnade fastigheter ch lösegendom äro i brandförsäkringsvärde uppkattade till 225,000 rdr. — Patenter. Kommerskollegium har tillagt V. Gray Warden patent under tio års tid å af onom uppfunna förbättringar i konstruktionen f skepp eller g för transport af petroleum ch lika eldfängda laddningar-. Likaledes har patent under tio års tid blifvit joner bolaget La Societ metallurgique pour exploitation des procde Ponsard-, å ett af boaget uppfunnet snytt behandlingssätt af zinknalms. — På förslag till landskamrerareplatsen i Norrottens län äro uppförda: häradsskrifvaren Bäcktröm; kronofogden Curtelius och länsbokbållaen Amn6us, den siste med förord. -Handtverksidkare. Hos handelsoch eköomikollegium har f. d. apotekaren H. Heffner umält sig att med biträden bedrifva tillverking och försäljning af parfymer samt sådana emiska och tekniska fabrikater, som kunna hänras till hushållning i allmänhet, såsom potatisocker och sirap, dextrin, lim, bläck, blanksmörja, årolja o. 8. V. — Af Farmacentisk Tidskrift har -JM 12 utomnit, innehållande: Om Bettendorffska arseikproivet, af J. A. Borgström; Om främmande itterämnen i maltdrycker. af Ryno Hoffstedt; mm amygdalins förekomst och påvisning i di erse växter, af Salomon Henschen; Jernhaltig annin; Optisk o h colorimetrisk pröfning af öre IE KARTA AN hå dit Ak bräde br om RN brist mr vr Ht brett öns EJ boka JL RR KAY bete om dd sr Pt Jr lan jo WAR

28 juni 1872, sida 3

Thumbnail