ligt tungt hade lagt sig på den gamles sinne. Jag ville inte för något i verlden vara i Williams kläder. Endera dagen ha vi honem väl här igen, modren tänker genast skrifva och påyrka hans återkomst.: Dertill lär väl inte behöfvas mycket öft vertalningar, anmärkte mrs Treherne, nu när han bli arfvinge till Lawn och får en rätt vacker årlig inkomst, Jag har glömt, huru mycket det var, fastän jag hörde det häromdagen, men nog får han tillräckligt och förmodligen öfver de andra. Tant Luey och den öfriga familjen komma troligen att ko gvar på Lawn, men nog skulle jag önska att monsieur William med all sin herrlighet residerade annorstädes, fäst vid den tiden är jag väl i Ganåda. Adjö, mamma, jag går hem och tar mig en lur nu, jag känner verkligen att det behöfz, SEXTONDE KAPITLET, Hemkomsten. Klockan var 10 på morgonen, termometern utvisade 1089 Fah. (429 Celsius) i skuggan. Länga, flacka sandreflar och rader af låga, hvita byggnader, alla af. samma höjd, är den första anblick, der rasande erhåller af Madras. Ångbåten — (icke längre Nu bian med sin stränga befälhafvare utan Andalusia; för at en helt annorlunda beskaffad kapten) -med sitt nyspolade! glänsande hvita däck, närmade sig; högtid ligt ångande, Madras hamn, bespejad derifrån af månget oroligt öga, Tz0om en timme skulle den vara framme — inom en timma skulle många hjertan återförenas, som icke sedan fertal af år slagit emot hvarandra. Q! det var att ångesttallt ögonblick, Ätersepndet efter pp låpg frånvaro KF