detta diktalster, en högt uppdrifven svulst i framställningen, hvarpå vi skola tillåta oss anföra ett prof. I närheten af Tibern har förf. förlagt en landtgård, som ofvan ; fönsterna bär till inskrift den redan nämnda ; kapitelrubriken: Parva domus; magna quies, J och öfver tillkomsten af denna inskription I meddelas en förklaring, som i smaklöshet torde förgäfves söka sin like, Ett nygift I par har der sin bostad, och på en gästs fråga, hvad inskriften betydde, svarar husets fru latt den är ett epigram öfver henne; det Iskall antyda att jag länge hållit hans hjerta i en svår och stickande pina och oro, så länge det roade mig att låta honom gå som friare. Nu, sedan jag räckt honom min hand, har han fått ro. Hans hjertas låga har slocknat ut. Ni fruntimmer tänka då alltid så kort, inföll mannen, annars skulle du i magna Qquies se det högsta loford, det mest lysande beröm, en äkta man kan skrifva öfver huset, der hans hustru styr och ställer. Det är också min mening, anmärkte gästen, ty den förstå betydelsen är väl ändock: hon styr och ställer här med stilla behag och gör intet väsen af sig; hon är mild och ljuf; hon bannas ej och förifrar sig icke. Och vidare; afbröt mannen, betyder det: Hon har gifvit sin make en salig hjertero, dån ro i den älskade, som då först sänker sig öfver oss, när vi tillkämpat oss en qvinnas fulla hängifvenhet, den lyckliggörafide besittningsrätten, den ljufya tryggheten etc. etc. i en genre, som nästan kan göra läsaren sjösjuk. Vi anföra. blott ytterligare det delikata uttrycket att man bör bland känslans svallvågor finna ankargrund för sitt stormYräkta sinne i en sådan quies och icke mer låta sin själ fångas, utan göra den stålsatt mot förvillande intryck, och hoppas att icke bli beskylda för partiskhet, då vi finna detta slags framställning lika vidrig som krystad. Öfver hufvud taget är hela denna pompösa roman om det fria samvetets apostel (Luther) och den fria konstens apostel (Rafael), hvilka båda män enligt författarens framställning hafva år 1510 mötts inom den eviga stadens murar, en högst ledsäm och obehaglig skapelse, hvars öfverflyttning till vårt språk saklöst kunde uraktlåtits. A. — En encyklopedisk och kritisk tidSkrift på engelska språket utgifves från den 1 Juni af akademien i Pesth med Paul Gynlai såsom hufvudredaktör. — Otto Lorenz?s Catalogue general de Ia librairie francaise pendant 25 ans (1840—1865) har nyligen blifvit afslutad och utkommit i Paris i 4 band. Arbetet innehåller en förteckning icke allenast p alla i Frankrike. utan äfven i andra länder på franska språket utkomna nya böcker, uppgifver förläggare, utgifningsår, format och ris på de olika upplagorna och meddelar korta biogtatiska nötiser om författarne. — I Peking har en förening bildat sig föratt sprida nyttiga kunskaper bland-kineserne. Föreningen kommer att utgifva ett illustreradt magasin, dels på engelska, dels och förnämligast på kinesiska språket. — Tyska kartor. Af en af Sohr-Berghaus utgifven atlas, hvilken skall innehålla 100 blad, har första häftet utkommit. Det första bladet är Tyskland, och der ba icke allenast Luxemburg och Lichtenstein blifvit annekterade, utan äfven alla de förut s. k. österrikiska arfländerna, hvilka år 1866 blefvo tvungna attutträda ur Tyskland. Märkligt nog har den del af Schweiz, som förnämligast har tyskt talspråk, sluppit undan annexionen, men det fullkomligt italienska Sydtyrolen har hr Berghaus deremot lagt under Tyskland. — Den österrikiska konstföreningen har un der loppet af de 21 åren af sin tillvaro utställt mer än 21.000 konstverk och låtit omkring en million gulden komma konsten till godo genom föreningsoch privatinköp. — Musikkompositioner af blinda. På institutet för blinda i Milano gafs nyligen en konsert, på hvilken bland annat uppfördes en af institutets elever (en yngling) komponerad ouverture, samt en af en annan (en blind flicka) komRT och sjungen romans; hvarförutom en lind lärare spelade ett kontrabassolo. .— Ryska kompositören Faminzin har skrifvit en opera i fem akter: Sardanapalus, hvars libretto är bearbetad efter Byrons tragedi med samma namn. — Den berömde tenorsångaren Theodor Wachtel har under sin sju månaders vistelse i Amerika uppträdt 49 gånger i Newyork och 28 i andra stora städer i unionen. För dessa representationer har han uppburit en summa af 106.900 dollars, hvilket i medeltal gör 1,484dollars 50 cents för hvarje gång. — QOriginalhandskriften till Schillers Wilhelm Tell befinner sig i Hamburgs Stadtteaters bibliotek. Det är en sufflörbok, som skalden sjelf skickat till Hamburg. Teateraffischen för den aldra första representationen af stycket, den Weimarska teateraffischen för den 17 Mars 1804 är påklistrad till titelblad. Schillers handskrift kan icke misskännas; äfven förbättringarna äro skrifna af honom. Två andra originalhandskrifter af Wilhelm Tell förstördes vid teatereldsvådorna i Weimar och Berlin. o— Stanislans Moniuschko, nutidens mest be tydande polske -kompositör, har den 4 Jimni aflidit i Warschau. an var född den 5 Maj 1819 i guvernementet Minsk och erhöll sin musikaliska utbildning dels i Warschau, dels i Berlin. Derpå bosatte han sig i Wilna, der han förtjenade sitt torftiga uppehälle såsom pianolärare och tillika utgat 6 band sångkompositioner. År 1858 öfverflyttade han till Warschau, der han öfvertog ledningen af operan. Sjelf har han komponerat flere operor, bland hvilka den berömdaste heter FHalka.. SA Den Hammerska samlingens ifrågasalta inköp för svenska statens räkning. Historik och belysning. TIL (Slut från n:r 103 och 111.) Såsom vi i vår senaste artikel antydde; utgör den Hammerska samlingens pris, snart sagdt, kärnpunkten i hela frågan, och det torde derför icke vara ur vägen att något utförligt uppehålla sig dervid: Men då vi inlåta oss på detta kapitel, sker det icke utan en viss betänklighet, emedan vi alltför väl känna hurn nv ijovnnarhet danna dol af