Qvinliga handarbeten bedömda af qvinnor eller män. Nya Dagligt Allehanda har med anled ning af vär uppsats rörande detta ämne (se Aftonbladet n:r 109) ånyo upptagit frågar om utnämnandet af ett fruntimmer till bi trädande prisdomare vid expositionen i Kjö benhavn ) och dervid betraktat densamma frår en ny ståndpunkt såsom ett medel att åter väcka det qvinliga handarbetets sjunkande anseende. Hvad härom yttras synes oss lika sannt som behjertansvärdt, och vi göra oss derför ett nöje af att meddela det väsent ligaste af denna uppsats. Mycket göres nu för tiden af både staten och den enskilde för att åter upplifva hemslöjden bland allmogen. Äfven i våra högre flickskolor qvarstår ännu af gammal vana undervisningen i sömnad ; ja, man börjar till och med tala om att införa handaslöjd såsom läroämne i elementar: skolor för gossar. Principielt erkänner man således, att handlagets utbildande tillhör uppfostran af båda könen, samt att hvar och en fullvuxen person af hvad samhällsställning som helst borde jemte allmän händighet äfven ega färdighet i något visst handarbete. Men i trots af allt detta är det dock ett sorgligt faktum. att det af ålder så högt uppburna och länge blott alltför allena herrskande handarbetet sjunker allt mera i anseende och är på god väg att försvinna ur det bildade hemmet. Orsakerna härtill äro många och olika, allt efter hemmens och individernas skilda skaplynnen: så t. ex. reaktionen mot förflutna tiders öfver. drift, då handarbetet betraktades som qvinnoverksamhetens A och O; det sken af sömundervisning, hvarmed skolan i pur välmening bedrager; den mångåriga skolgången och lexläsnin. gen; en viss penninglystnad,. som, äfven der nö. den ej Hlägger det, för det säljbara arbetet un. derskattar allt annat; vidare benägenheten hos den öfver sin lilla skolbildning stolta ungdomen att se ned på det mekaniska arbetet såsom en den ovärdigaste sysselsättning samt okunnigheten, som låter den tro, att handarbetet kräfver hela dess tankekraft, hvaremot detsamma, rätt skött, snarare tjenar att frigöra och gifva lät tare vingar åt den under sysslolöshetens ok ofta hundna tanken Visserligen finnas ännu många bildade hem, synnerligast på landet, der handarbetet intager sin gamla hedersplats, ibland till och med på själsarbetets bekostnad. Äfven i hufvudstadens bögsta kretsar finnas unga damer, som sjelfva sy de smakfulla drägter, hvarmed de lysa på baler och sup6er; nyligen hafva vi hört omtalas dottern i ett rikt köpmanshus, som, modren ovetande, egnar sig åt husliga arbeten af så enkelt slag som tvätt och strykning; unga flickor finnas, som besörja lagningen af fars och bröders linne m. m. Ännu äro således huslighet och hemflit icke bannlysta från de svenska hemmen; men de stå dock i fara att blifva det, och man torde ej våga för mycket, om man påstår, ) Se Dagl, Alleh. n:r 121.