Om bngelska bankens diskonto. LONDON den 4 Maj. Economist är icke belåten med att engelska banken icke höjer diskonton och koppas att direktörerne snart skola godtgöra denna försummelse. Bankens reservi ond, ehuru enligt fordna åsigter mycket Potyie är icke stor i förhållande till bankens förbindelser, Dessa förbindelser utgöra Offentliga depositioner 9,938,000 Privata dito ... . 19,255,000 Sjudagars-vexlar 384 d Tillsammans 000 Reservens belopp, 10,633,000 , utgör föga mer än , deraf. Men den allmänna åsigten har varit, att bankens reserv bör hålla sig vid halfva eller tredjedelen af de löpande förbindelserna, och så snart den närmar sig !,, d. v. s. då den blifver mindre än 2,, banken måste vidtaga sina försigtighetsmått. Emellertid kunde undantags förhållanden vara för handen, som föranledde bankens direktion att betrakta penningmarknadens ställning i eypsammare dager än denakna siffrorna utvisa. Men Economist tror icke att sådana undantagsförhållanden för närvarande finnas, utan förmenar i motsats dertill, att ovanliga anledningar för en stegring i penningvärdet och anspråken på bankens tillgångar snarare äro i tillän aftagande. För det första äro handelsföretagen i rask och stark tillväxt och den stigande affärsverksamheten kräfver mera banknoter och mera klingande valuta; i följd deraf stifer ganloppet af banknoter och reserven minskas; ör det andra hatva alla priser så stigit, att så väl varuhandeln, som handeln med värdepapper kräfva större kapital, vexlar dragas a högre belopp och. förskotter å värdepapper fordra större summor, hvilket allt bidrager till en ökad efterfrågan af mynt; för det tredje har England, utom: den tyska begärligheten för penningar, alltid ett ovisst element, som hvarje ögonblick kan inträda — hela verldens behof af klingande valuta att betäcka. Förr har äfven franska banen tjenat som reservoir för stora summor me. tallisk valuta, men nu kan ingen räkna på, att erhålla sådan ur franska banken, och derför kastas hela tyngden af hela verldens penningmarknad uteslutande på engelska bankens reserv. Slutligen böra vi icke glömma, att i London finnas ovanligt stora belopp främmande penningar, som hvarje ögonblick kunna återfordras. På alla dessa grunder beklagar Economist att engölska bankens direktörer icke höjde räntan och oppas, att de utan dröjsmål vidtaga denna åtgärd, så vida förhållandena icke snart antaga en väsentligt bättre ställninng, hvartill dock enligt rg åsigt för tillfället föga sannolikhet visar sig. Sedan ovanstående var nedskrifvet, har telegram från London ingått, som förmäler, att engelska banken den 9 dennes höjt diskonton till 6 procent. BERGEN den 4 Maj. IT Bergensposten.) Af våra exportartiklar är det fortfarande storsillen som vid omsättningarne spelar den största rollen. Denna vara var dagligen föremål för åtskilliga omsättningar till varierande priser 3 spd. 24 å 30 sk.; i dag betaltes 3 spå. 30 sk. eckans tillförsel uppgick till omkring 11,770 tunnor, derefter uppgår totalimporten till om-: kring 258,000 tunnor, hvilket doc) neppeligen är , riktigt. Trots våra många undersökningar har man icke konnat utröna den verkliga importen af fångsten från nyåret, i det att både fetsill och storsill stå införda under den gemensamma benämningen sill. Vi ha uppskattat importen till 20,000 tunnor, men från flera håll har man gjort oss uppmärksamma på, att den är närmare 35 å 40,000 tunnor, hvilket ock synes vara rimligare; om vi hålla oss till det minsta talet, så blifver totalimporten 273,000 tunnor. Vårsill omsattes å3 2 . Å furu. I fran var omsättningen ringa. Brun vara hade jemn efterfrågan till 14 spd., som fortfarande är det gällande priset; blanka sorter hatva deremot deklinerat något, sålunda såldes rå medicin i början af veckan till 15 spd. och blank till 14 spd. 60 sk., brunblank gäller 14 spd. 60 sk. , NEWYORK den 3 Maj. Bomull. (Veckoberättelse.) Tillförsel 20,000 balar. Export tilll Storbritannien 23.000 balar, till Frankrike 2000 balar, till andra hamnnar på kontinenten 5000 balar. Förråd i alla Unionens hamnar 270,000 balar. Middl. Upland i Newyork inkl. kostnad och frakt med fepelfartyg till Liverpool 11 d., med ångare till Liverpool 11;, d., i Savannah med segelfartyg 10,, d., i Charleston 10!,, d., i Neworleans 10s d., i Mobile 107,,. Good ord. i Galveston 10, d. Petroleum, i Newyork 23 i Filadelfia 22, c. Sammandrag af de hufvudsakligaste på Stockholms nederlag qvarliggande varor den 1ÅF Maj 1872. nis S — 10,486 Neglikor......... — 2407 I —565,203 Olja: bom-y 205.097 I q, 367,748 Peppar ......... — 50,529 1 21,764 Pommeransskal, — -— IT 21778 Russin 164425! P I 20912 Sirup 2 675957 F S I 216804 825,987 694,946 I 48320) T 184107) 485.541 T 8629 40,808 Ingefära, torr... 864 546,059. Kaffe x 915,670 Kanel. I vål T 6 Lakritz s iVin på buteljer k:r —24,579 Likör . ) på fat...... 6 1,309,746 Mandel lättika... 18,605 Torgoch hamnpriser i Stockholm den 40 Maj 1872. Hvyete 26—927 AX pr tunna. Mat-smör 415—14 He pr 20 Råg 15 Ae pr d:o. — skålp. Korn 12—43 Ag. pr d:o. Ägg 80 öre pr tjog. Hafre 9: 50 pr d:o. JOxkött 28—335 öre pr skål. — Ärter 17—18 3. pr d:o. pund. Potates 5—6 A. pr d:e. — Kalfkött 6 Af pr 20 skålHvetomjöl 2: 75—3 Ag pund. la Rågmjöl 4: 20 -s fFårkött 7 JA pr 20 skål (1 Ärtmjöl 4: 50 pund. Potatesmjöl 5—4 Hg Fläsk 7: 80 pr 20 skålp. Korngryn 2 He afRenkött 40 öre pr 20 skål Krossgryn 9: 75 ElStrömming 25—30 öre ar Helgryn 2—2: 50 Hö, Timotej 80 7,7 MM: Hafregryn 2 50—2: 78 i Z Hårdval, a6 gel pr Knäckebröd 2: 78 12 Sit alls 40 öre f kålp. Spisbröd 9 Jag Vel, Björk 49 Je famn. Grädda 4 Ag. gBarrved 44 AY. famnen, Mjölk: skummad 46 öre I Kalk 44—49 Ag. lästen. oskummad 23 öre j Te Smör, färskt 45 äre ed 1 RE ms sades skålp. VESA SLA teen SM fomtonndamt talan Sm a