Karakterens värde af Samuel Smiles. Från engelskan af S. M. (Stockholm, 1872, P. G, Berg.) Engelsmännens benägenhet för den gren af litteraturen, söm de sjelfva benämma Essays, är ett slags nationalegenhet, som senast Taine i sitt nyligen utkomna spiri tuella arbete: Notes sur VU Angleterre särskildt betonar. Man tröttnar icke i England på dessa moralkakor, de må utminuteras i dagbladen, i bokpressen eller på predikstolarne. En af de författare i denna riktning, som haft att glädja sig åt en utomordentlig framgång i sitt hemland, är Samuel Smiles, och hans Selfhelp, som i den svenska öfversättningen eraöll den något pompösa titeln Menniskans egna kraft, har äfven hos oss erhållit en strykande afsättning. En fråga är emellertid om man icke, åtminstone utanför Englands gränser, en vacker dag får för mycket af detta goda, och kanske det går på ett eller annat sätt så som det lär gått i Hamburg någon gång vid en mycket riklig tillförsel af den i och för sig förträffliga matvaran lax: sjukdomsfall inträffade bland folk som föråto sig, och till och med polisförbud mot laxätning ansågs erforderligt. Med andra ord, kritiken, den litterära polisen, torde snart böra tillråda en måttlig import af den med anekdoter späckade sens commun-filosofi om Sjelfbeherrskning, om Mod, om Pligt och Sannfärdighet 0. 8. V., som visserligen tar sig bra ut ien students kria, men i bokform slutligen sma: kar något uppstufvad. Hvad särskildt angår det nya arbete, som under ofvanstående titel erbjudes den svenska allmänheten, erkännes gerna att det innehåller många behjertansvärda sanningar och kan vara nog så helsosamt som mången af svenska statskyrkan gillad och stadfästad predikosamling. Emellertid gör sig onekligen på längden trivialiteten gällande, och detta så mycket mer som öfversättningen är lindrigast sagdt föga tillfredsställande. Med grammatikaliska fel omvexla de betänkligaste smaklösheter i uttryck, hvilka svårligen kunna skrifvas på författarens räkning. Sålunda berättas det t. ex., för att visa fördelarne af ett gladt lynne, att Luther vid något tillfälle yttrat följande: Glädtighet och mod — oskyldig glädtighet. och rationelt och hedrande mod — äro den bästa medicin för unge män, och äfven för gamla; ja, för alla menniskor mot sorgliga tankar; hvarefter det tillägges: Näst ef ter musik — kanhända ännu mera — äl skade Luther barn och blommor. Den store. råbarkade (1) mannen håde ett hjerta, ömt som en qvinnas — Om Wellingtons mor förekomma några rader, för att bestyrk: len satsen, att utmärkta män alltid haft ut ärkta mödrar, och det heter här: Mer et nog misstog Wellingtons moder honon att vära dum. — — — Strax derefte ges det: Bröderna Napier voro välsig de i båda sina föräldrar, men i synnerhe leras (2) moder, lady Sara Lennox, son igt sökte inspirera sina söners sinnen me pplyftande tankar etc. — — — I samm kapitel omtalas qvinnans praktiska omtank i hemmet på följande svårbegripliga sätt Klokhet tager lärdom af en erfarenhet som ä lifvad af kunskap. — — På ett ställe före kommer det besynnerliga uttrycket: en vi teran statsmanoch på ett annat: de högr departementerna i det praktiska lifvet —Om Walter Scott berättas det, att då e dag en hund kom rusande mot honom, to han af ungdomlig obetänksamhet upp en sto sten och kastade mot hunden; denne ble träffad, men det stackars djuret släpade si fram till honom och slickade hans fot, ehur det var tydligt att hans ben (Walter Scott eller hundens blifvit afbrutet — Pro ven på öfversättningens underhaltighe hvilka lätt konde ökas i det oändliga, tord 1 och med det Anförda vara tillräcklig minga; härtill kommer att deta mycke välmevta, men ursprungligen ganska trivial och uu ytterligare vanställda arbete blifvit: sin förläggare ailt för högt värderadt, i d 3 rår 50 öre begäras för en volym af 34 sidor, utan motsvarande prydlighet i papp: och tryck. — Bäknetcbell för lätt och säker berä ning af prodikter, qvoter och betalning summor, samt af vexel-, diskontooch ränt pelopp af J. I. Astrand, föreståndare f