alle the vilkor tydeliga nämnas, som betin fade varda. 22 2 och 3 äro fullständigt tergifna i insändarens artikel. Uti de a! honom citerade bolagsreglorna för Stora Kopparbergs bergslag af 1862 (hvilka icke erhållit någon stadfästelse) nämnes intet om ofvanförmälde stadganden i Handelsbalken Bergslagets verksamhet består dessutom, så som bekant, i bergverksrörelse, hvartill äf ven på senare tiden kommit sågverksrörelse, men icke i handelsrörelse; och har denna korporation i flere kungliga bref blit: vit kallad, icke ett bolag, utan en bergslagsmenighet. Utom det exempel, som i min förra arti kel anfördes rörande bolagsnaturen hos jern kontoret, får jag såsom ett annat exempel här åberopa K. M:ts dom den 9 Juni 1868 (intagen i Ch. Naumanns Tidskrift för Lag. stiftning m. m. 1869 pag. 70 och följande) uti en tvist mellan Olofsfors bruksegare och dess förläggare, genom hvilken hofrättens dom, innehållande att nämnde bruksegare, gom till en fjerdedel hvarje egt andel i bru ket, icke varit med hvarandra i sådant bo lag som i 15 kap. 1, 2, och 3 22 Handels balken afsåges, af K. M:t fastställdes. Jag hoppas genom det nu anförda hafva bjudit ytterligare skäl för mina uttalade tvifvelsmål om existensen af en solidarisk ansvarighet för delegarne i Stora Koppar bergs bergslag och vidhåller för öfrigt all hvad jag i min artikel af den 8 April ytt rat, hvaraf hufvudsaken är den, att bergs laget bör komma på redig fot och konsti tuera sig till bolag enligt aktielagen, ellei också öfvergå till ett nytt aktiebolag, hvil ket kan hafva vilja och förmåga att, enligt tidens fordringar, nyttiggöra bergslagets stora naturtillgångar, och vågar jag hoppas att åtminstone alla de bergslagsdelegare, som hafva andra tilgångar än fjerdeparter at äfvertyra, skola deri instämma. Stockholm den 27 April 1872. V. Eggertz. ES Nr NA IL