AN OR NR EE VS AVDTE IR MARTTI UNAR UDE e Det sätt, hvarpå sistnämnda reform genom. drefs, uppväckte i synnerhet partiernas harm, enär Gladstone, då öfverhuset ville göra mötstånd deremot, återupplifvade en länge förgätel regeringsrättighet, det kungliga Prerogativet, och genom en förordning förbjöd hvarje vidare försäljning af officersfullmakter, så att parlamentets åtgörande i saken inskränktes till att bestämma det skadsstånd, som officerarne borde erhålla för förlusten af sina äldre rättigheter. De högljuddaste klagomål riktades då mot Gladstone för missbrukande af den kungliga myndigheten och kränkande af öfverhusets värdighet. Till och med de moderat-liberala, såsom whigs gamle chef earl Russell, togo parti emot ministeren, och earl Derby, som från början hade godkänt reformen och framhållit, att regeringen på egen hand; kunde genomföra densamma — på penningfrågan när — tadlade den, derför att den följt hans anvisning, först efter att ha framställt saken i en annan form. TIeke mindre än 162 peerer antogo en tadelförklaring mot ministeren, under det blott hälften af detta antal röstade för den, Då krigsministern i år genomfört lagens bestämmelser äfven i gardet och derigenom degraderat en mängd löjtnatter till underlöjtnanter, har ban fått hälla till godo med många bittra beskyllningar för sin orättvisa och grymma framfart mot de stackars unga männen. Men lika mycket ogillande, som Gladstone fick uppbära i öfverhuset för afskaffandet af silbara officersfullmakter, kom honom till del i underhuset för den terrorism kan utöfvade mot det liberala partiet, derför att han tvang det till-tystnad vid behandlingen af lagen om sluten omröstning och till att särskildt underhandla med ministern Forster om önskvärda ändringar, samt derför att han hotade underhuset med att låta ändra dess arbetsordning, för att derigenom hejda de konservatives försök att tala ihjäl lagen. Öfver hufvud taget angreps han mycket hårdt för sin ifver för denna reform, hvilken icke fordrades af den allmänna meningen och hvilken blott befrämjades af partisyften, under det de fleste af ministrarne, och bland andra Gladstone sjelf, förut hade varit emot den, och blott en del af partiets medlemmar på valdagen i November 1868 hade uppställt den som en del af sitt program. Icke desto mindre ville han drifva den igenom till och med utan grundlig pröfning, och lät för den skull åtskilliga andra och vida nödvändigare reformer ligga nere, påstodo ministerens motståndare. Ännu starkare framträdde partihatet, när de konservativa tidningarna beskyllde Gladstone, för att vilja låta konungadömet falla, på det att han skulle kunna svinga sig upp till president i den fram-)tidsrepublik, som Dilke och hans själsfränder vilja grundlägga. Det enda stödet för dessa beskyllningar finnes i några tal, som Gladstone hållit vid större folkmöten, och i hvilka han låtit temligen radikala åsigter framskimra, samt i det gynsamma mottagande,l hans ord funnit hos arbetarepartiet. Men att öfver allt i landet uppstått farhågor att: regeringen gått för långt, och att hon ickel kan stanna på det sluttande plan, hvarpåj: hon befinner sig, framgår tydligt af fyll nadsvalen till underhuset, som nästan allal:! ha utfallit till förmån för de konserva-: tive, till och med i sådana kretsar, som il: öfver en mansålder valt liberala. Derom vitnar äfven det glänsande mottagande, som nyligen kom Disraeli till del i Lancashire. :! Emellertid får man icke härvid glömma attl familjen Stanley (earl Derby) af gammalt utöfvar ett stort inflytande i Lancashire, ! hvarför äfven såväl Gladstone som markisen l: af Hartington här föllo igenom vid gref-! skapsvalen i November 1868, som att det): icke är utan att fabrikanterne luta åt denl: konservativa sidan, om de också under stri-: den om spanmålslagarne stodo de radikale närmare. Det är icke heller otänkbart, att jublet för Disraeli till en del måste tillskrifvas de liberales missnöje med Gladstone, derför att han icke fullständigt uppfyllt de förhoppningar, man från detta håll satte till honom. : Det är från denna sida ingen brist på anfall mot honom, derför att han icke gått nog långt. Sålundå har från arbetarpartiet, som ? icke är nöjdt med allt hvad han gjort för de arbetande klasserna genom den irländska l agrarlagen, eller genom hvad som förberedes — grufregleringslagen och lagen om sluten omröstning — önskan blifvit framställd, att han skall rensa ministeren från dess konservativa element och komplettera det i mera folklig anda. Från samma håll har äfven starkt : motstånd blifvit gjordt -mot den lag, som ! blifvit framställd rörande tillsynen öfver de offentliga parkerna, enär man ansett den vara riktad mot de folkmöten, som bruka hållas i Hydepark, och sålunda utgöra ett ingrepp i församlingsfriheten. Ett aftryck af lagen uppbrändes högtidligt på ett dylikt, och. kraftiga resolutioner antogos mot densammma, tills regeringen i underhuset lät för-: klara,att lagen icke skulle kränka någon äldre rätt eller hindra offentliga möten, utan en-l: dast att gifva nödvändiga föreskrifter med : afseende på parkernas begagnande. DÅ för-! klarade de radikale sig nöjda och lagen an-!togs nästan utan motstånd. Vidare klagal nonconformisterne öfver att regeringen icke uteslutit religionsunderyvisningen från. folkskolorna, utan endast fritagit hvarje lärjunge derifrån, när hans målsmän önskaj det, och deröfver att staten understödjer skolor med en bestämd religiös riktning. Ett: förslag att ändra lagen i denna riktning : understöddes dock blott med 199 röster mot : 360, men framkallade en hotelse om, att det liberala partiet skulle bli upplöst, om rege-l ringen i denna sak stödde sig på de kon-l: servative, genom hvilkas tillhjelp lagen ge-l:! nomfördes. Slutligen ha vi irländarne, hvilka åter upptagit sitt gamla yrkande om Repeal:! (återkallandet af irländska parlamentets förening med det engelska) under detnyanam-net Home-rule (inhemsk regering). — Vidl: en hel mängd val så väl i mindre som större . valdistrikter ha nationalisterne segrat öf-) ver sina konservative eller liberale motkan-! didater. De katolske presterne, som bekäm-: pade den feniska rörelsen, ha nemligen an-! slutit sig till den nya rörelsen för att icke l! oå mot strömmen. Detirländska. nationella