Article Image
Chefen för torypartiet inom engelska underhuset, Disraeli, höll vid sitt besök i Manchester ett tal rörande den politiska ställningen, hvilket motsetts med mycken spänning och väckte stort uppseende. Lokalen (Free Trade Hall) rymde endast 7000 personer; men 30;000 hade begärt inträdeskort, och enskilda sådana betalades med 1 till 10 pund. En stor folkhop var samlad utanför lokalen. Den entusiasm med hvilken Disraeli mottogs af sinå anhängare skildras såsom oerhörd. Times för den 4 dennes innehåller ett telegrafiskt referat på 7(2 spalter. Talet börjar med den förklaring, att han icke vill hålla något partital, utan söker höja sig öfver partiståndpunkterna och betrakta de engelska förhållandena från en allmän ståndpunkt. Detta hindrade honom dock icke att göra åtskilliga sarkastiska utfall mot Gladstoneska ministeren, hvilkens medlemmar Han bland annat liknade vid utbrunna vulkaner. Han uppehöll sig länge vid underhusets hållning i förhållande till öfverhuset, en hållning som i hans tanke var långt mera agressiv än den borde vara. Han sysselsatte sig äfven med de irländska förhållandena och arbetarerörelsen på landet. En mängd andra inre lagstiftningsfrågor berörde han i förbigående. Alabamafrågan skulle enligt hans tanke för längesedan ha varit ordnad, om icke valen år 1868 hade bragt Gladstones kabinet till statsrodret. Detta kabinetts oduglighet hade skämt bort hela saken. Har man väl någonsin, utropade han. sett en sådan försumlighet och så grofva felsteg? Och hvad sker väl nu? Allt hvad vi veta är, att hennes majestäts ministrar söka att undändraga sig parlamentets kritik och lemna oss i okunnighet om sakens egentliga ställning!s Talet räckte i 3!.4 timmar. Då talaren slutade med ett lefve för torypartiet, den engelska författningen och det britiska nitet, utbrast församlingen i en bedöfvande bifallsstorm, som räckte i flera minuter. Efter Disraeli talade hans vän, f. d. utrikesministern lord Derby. Jag har föga att säga efter ett tal sådant som det vi nyss hörts, sade han, ett tal som under nästinstundande dagar skall blifva läst af millioner och öfverallt der engelsmän träffas gifva ämne till eftertanke och samtal! Han trodde att det konservativa partiet förr eller senare åter skulle få öfvervigten i underhuset och slutade med ett lefve för det konservativa partiet i Lancashire. Times tror, att Disraeli i Manchester visat, att han nog har lust att åter försöka sig såsom minister, men att hans långa tal knappast skall bidraga till att påskynda det ögonblick, då torypartiet åter kan öfvertaga statsstyrelsen. Staden Paris budget för år 1872 har af municipalrådet blifvit bestämd på följande sätt: ordinarie budget 194,667,823 fres; extraordinarie budget 308,922,908 fres. Till återställande af jemvigten måste nya skatter påläggas till ett belopp af 14,100,000 frcs och 7,500,000 fres på förhand upptagas på stadens vinstandel i gasbolagets inkomster, Den stämpelskatt af 1 procent på utländska värdepapper, som nationalförsamlingen vid sitt sista sammanträde före ajourneringen beviljat, har inom börsverlden i Paris väckt mycken förstämning. Man fruktar med rätta, att denna nya skatt ännu mera skall nedtrycka Parismarknaden, hvilken redan förlorat så mycket i betydenhet. Den 3 dennes hölls hos hr Rotschild ett möte af bankirer och vexelagenter, hvilka beslutit att skicka en deputation till hr Thiers för att åtminstone begära en modifikation af den beklagliga åtgärden. Bankirerne föreslogo, att man skall afstå från den nya skatten, hvilken beräknas skola inbringa sex millioner, och i stället upptaga en ersättningsskatt på alla affärer i värdepapper, vare sig franska eller utländska. Denna skatt skulle säkerligen inbringa minst sex millioner. Men bankirerne ville dessutom förpligta sig att i nödfall komplettera denna summa. Deputationen, bestående af Alphonse Rotschild, m. fl., emottogs den 4 dennes af Thiers och finansministern Goulard, Republikens president lär ha gifvit financiererne det svaret, att han icke egde befogenhet att ändra någonting i en af nationalförsamlingen antagen lag. Enligt en annan uppgift har han dock lofvat att hos detpermanenta utskottet anhålla om bemyndigande att vänta med publikationen af den anstötliga lagen till dess nationalförsamlingen åter sammanträder. De fyra delegerade för industriidkarne i Lyon, hvilka flere gånger skickats till Ver

10 april 1872, sida 3

Thumbnail