blifvit allmännare bekant, huru det verkliga förhållandet är eller kan blifva. Bättre och säkrare, än genom tal om en (utan tvifvel obefintlig) solidarisk ansvarighet, vårdar bergslaget sin kredit genom ett endrägtigt sträfvande för gemensamt bästa samt genom ett klokt och tidsenligt förfarande vid tillgodogörandet af sina stora naturtillgångar! Solida affärsmän och i bergshandtering kunnige personer hafva yttrat sig villige att blifva delegare i bergslaget, så framt nemligen detsamma vore förklaradt för aktiebolag. Lottbrefven kunde då, likasom andra aktiebref, utan omvägen med lagfart, öfvergå från man till man, och tillika nyttjas såsom hypotek. Så länge den solidariska ansvarigheten spökar i bergslaget, och förhållandena der äro oklara, är det föga förhoppning att kunnige, sjelfständige och aktningsvärde personer vilja inträda i bergslaget och intressera sig för dess angelägenheter, hvilket dock är en sak af största vigt för att bergslaget må kunna gå en god och säker framtid till mötes. I annat fall komma fjerdeparter sannolikt att blifva en vara, hufvudsakligen för lycksökare, som af en solidarisk ansvarighet icke anse sig hafva mycket att frukta. Med öfvergång till aktiebolag upphörer också den nu gällande inteckningsrätten i fjerdeparter, hvilken synes ganska onatur:lig, enär fjerdepartsegare, såsom förhållandet nu är, kan särskildt belasta sin fjerdepart med enskild skuld utöfver den andel i bergslagets gemensamma skuld, som redan pbelöper sig på fjerdeparten, Upphörandet af inteckningsrätten (hvilken dock för närvarande icke lärer vara så mycket begagnad) bör emellertid icke blifva till något men för dem, som låtit inteckna sina fjerdeparter, emedan, såsom ofvan nämndes, aktiebrefven kunna lemnas såsom hypotek i gtället för inteckningarne. Stora Kopparbergs bergslag torde bland gamla korporationer, som drifva affärsverksamhet, kunna i viss mån jemföras med jernkontoret. Förhållandet är der lika med det i Stora Kopparbergs Bergslag, nemligen att hvilken som helst kan, utan brukssocietetens särskilda samtycke, blifva delegare i jernkontoret genom köp af ett jernbruk som har lånerätt i kontoret. Rörande brukssocietetens ansvarighet stadgas nu i 12 2 af K. M:ts reglemente för jernkontoret af den 20 Maj 1868 följande, hvilket visar att någon solidarisk ansvarighet icke eger rum. SFör den upplåning, som af jernkontoret verkställes ansvarar kontoret med samtliga sina tillgångar; brukssocieteten obetaget att vid sträcktare ansvarighet sig åtaga. Har bergslaget för vissa redan upptagna lån, iklädt sig någon extra ansvarighet, blifkk denna naturligtvis gällande för dessa Jån. Det förvånar i sannivg att det kan vara så mycken brådska med att nu besluta om otvannämnde amorteringslåns upptagande på en extra bolagsstämma (som vanligen plägar vara föga besökt af aflägset boende fjer: departsegare), då den ordinarie stämman infaller redan den 25 Maj och vid hvilket tillfälle äfven förslag till förändrade bolagsreglor förekomma. Till rättelse såväl för bergslagsdelegare som allmänheten, bör väl i dessa bolagsreglor en bestämning göyas hurudan bolagets natur är, och denna bestämning göras iman beslut fattas om lånets upptagande? Efter att under loppet af många år hafva sökt verka för bergslagets bästa, men dervid rönt så mycket motstånd, att jag (af skäl som finnas närmare anförda uti af mig till bergslagsdelegare utdelade broschyrer, af hvilka jag nu exempelvis vill nämna Bi hang till Pergslagsstämmoprotokollerne 1868 och 1869) funnit mig föranlåten att afyttra största delen af mina fjerdeparter, har jag emellertid af gammal välvilja för orten och bergslaget ansett mig nu böra utsända dessa rader, på det att de bergslagsdelegare, som godkänna här ofvan uttalade åsigter, måtte vid den stundande extra bergslagsstämmar bestrida upptagandet af någol amorterings län (hvars behöflighet emellertid gerna er kännes) på annat vilkor än att bergslage (bergslagsmenigheten), likasom många an dra stora bergsbruksbolag, först konstitue rar sig till bolag efter aktielagen. För er sådan förändring synes tiden nu vara syn nerligen lämplig, då utsigterna för bergsla gets framtid äro särdeles lofvande, och ny: utdelningskuponger snart komma att utlem nas, vid hvilket tillfälle de nya aktiebrefver kunna utbytas mot de gamla fastebrefyen Stockholm den 4 April 1872. V. Eggertz. orrstssttnknsen DA——— mmm