Förhållandena i Österrike tyckas åter närma sig till en kris. Stämningen i Böh men blifver alltmera hotande och äfven inom det tyska centralistiska partiet tyckes en söndring vara på väg att uppstå, Vid ett sammanträde af riksrådets herrehus den 21 dennes höll f. d. statsministern Schmerling (ministerpresident under åren 1860—64 och upphofsman till den s. k. Febrariförfattningen samt till Böhmens vallag) ett tal, hvari han häftigt angrep ministeren Åuersperg och påstod att den, ehuru den tycktes omfatta ett centralistiskt system, i sjelfva verket arbetade federalismen i händerna. Han sökte fästa herrehusets uppmärksamhet på de faror, som den nu följda politiken nödvändigtvis måste draga öfver monarkien. Han klandrade den så kallade nödvalslagens antagande med de dalmatiske deputerades tillhjelp; likaså oklok var enligt hans tanke den åsyftade förlikningen med polackarne i Galizien, med hvilkas tillhjelp regeringen ämnade bringa till stånd en förändring i den nu gällande vallagen till riksrådet, Jag är icke nog fåfäng — yttrade Schmerling — att anse min mening för den enda rätta, men jag eger dock en så rik erfarenhet om det, som skadar eller gagnar riket, att jag nog kan vänta, att mina ord skola gifva anledning till någon öfverläggning utom detta hus. Schmerlings tal, som räckte öfver en timme, helsades med bifall från åtskillige medlemmar af högern, men det öfvervägande intrycket af detsamma var öfverraskning och förvåning öfver ett angrepp på ministeren Auersperg just i det ögonblick, då underhandlingarna med Galizien befinna sig i ett svårt stadium, och då underrättelserna från Böhmen bereda regeringen allyarsamma svårigheter. Emellertid betraktas detta tal af den federalistiska pressen som ett tecken till, att ett systemskifte ånyo är förestående, och att ministeren Auersperg har förlorat den sista återstod af förtroende, som den egde hos kejsaren. Tidningen Vaterland anser dock, att en ministerförändring icke skall inträda, innan man känner utgången af valen i Böhmen. I öfyerensstämmelse härmed skrifves i en korrespondens af den 23 dennes från Wien till Augsb. allg. Zeitung: Det visar sig allt flere tecken till, att den nästan förtviflade energi, med hvilken ministeren Auersperg under den senaste tiden har uppträdt, utan att likväl uppnå motsvarande resultat, har framkallat allvarliga hbetänkligheter i de högsta kretsar, alla händelser skall utgången af landtdagsvalen i Böhmen blifva afgörande för kabinettets öde. Redan nä medgifva till och med de modigaste bland författningspartiets organer, att utgången af detta experiment är högst tvifvelaktig. Man skall på denna grund icke helt och hållet kunna förneka möjligheten af, att man i Often, der reday fört (1864 och 1866) ett nytt kabinett i all stillhet har kommit till stånd, kan uppgöra planer till en ny grundval för den inre förlikningen. Grefve Andrassy har återvändt från Ofeni en allvarligare och mera tillhakadragen stämning än vanligt. I en annan korrespondens från Wien heter det: Schmerling är icke den man, som plägar angripa ointagliga ställningar. Då han med gå stor häftighet löper till storms mot ministeren, har han tvifvelsutan kyrmit under fund med, att den står på svaga fötter, och att dess valintriger i Böhmen knappast skola få en lycklig utgång